Hade amatörepidemiologer på Twitter gjort ett bättre jobb?
En forskare lade upp följande retoriska fråga på Twitter: "Så du anser att utfallet hade blivit bättre om utbrottet i Sverige hanterats av lekmän på Twitter än utbildade epidemiologer?"
Efter en stunds tvekan svarar jag JA. Jag tror att lekmän på Twitter sannolikt hade hanterat situationen bättre. I alla fall om man med epidemiologer avser de epidemiologer som lade upp den svenska strategin.
Skälet är att lekmän sannolikt skulle ha vägt fakta på ett förutsättningslöst sätt - just därför att de inte vet något om epidemiologi skulle de sannolikt ha hämtat sin information från de internationellt mest välmeriterade forskarna i stället för att tänka alltför mycket själva.
Av en händelse finns flera av världens främsta epidemiologer på Twitter och eftersom jag följer några av dessa vet jag att de flesta från början förespråkade en strategi med omfattande smittspårning, social distansering och tidiga insatser. Väger man samman de främsta epidemiologernas föreslagna strategier hamnar man rätt långt från den svenska modellen.
Lekmän på Twitter kan givetvis inte genomföra PCR-tester, topsa misstänkt smittade och räkna på sannolikheter. Men man skulle heller inte fått för sig att tillämpa en strategi på tvärs mot WHO:s rekommendationer eller utgått från att äldreomsorgen skulle klara av att skydda riskgrupper.
Man skulle inte ha antagit att Covid-19 beter sig som ett traditionellt influensavirus, utan varit öppna för andra möjligheter. Sannolikt skulle man ha sett att Kina och flera andra länder lyckats stoppa virusets utbredning och man skulle nog inte fått för sig att detta berodde på att de flesta smittade inte får symptom - på tvärs mot erfarenheter från bland annat kryssningsfartyget Diamond Princess.
Framför allt skulle lekmännen ha studerat andra länders hantering av pandemin - just därför att man inte vet hur virus normalt beter sig.
Om amatörepidemiologer på Twitter lagt fast den svenska strategin tror jag den mer hade sett ut som i andra länder. Sannolikt hade man stängt ner lite mer i inledningen och kanske tidigt stoppat inresande från riskområden och placerat dessa i karantän. Lekmännen skulle möjligen ha förespråkat munskydd i kollektivtrafiken - trots att forskarna inte är eniga. Det hade kanske inte alltid gjort så stor nytta, men troligen skulle det positiva övervägt. En del åtgärder skulle säkert vidtagits just för att man inte vet vad som krävs för att stoppa just detta virus. Somliga nödvändiga, andra inte fullt så lämpliga.
Så min gissning är att - om man bara diskuterar själva strategin - skulle amatörerna på Twitter lagt upp en strategi som haft större förutsättningar att lyckas än den som nu lanserades. Man skulle - med mindre kunskap och självsäkerhet - tagit det säkra före det osäkra. Och det var ju det som riskforskaren Nicholas Nassim Taleb rekommenderade - att vi väljer en strategi som med stor sannolikhet placerar oss på den säkra sidan.
Hade det visat sig att viruset varit mindre smittsamt och/eller mindre dödligt kunde strategin ha justerats. Och i värsta fall kunde man gett upp helt. I stället valde man en strategi som tycktes vila på att vi skulle vara uthålliga och att vården inte skulle överbelastas. Man inledde mjukt, med en option att skärpa åtgärderna om utvecklingen visade sig gå åt fel håll.
Men hade det fungerat? Om Sveriges åtgärder inte räckt till och smittan fortsatt sprida sig skulle 60000 till 90000 människor riskerat att avlida. Det förefaller inte troligt att en reverserad strategi skulle ha fått in oss på rätt spår i tid. Sjukvården skulle ha kollapsat och samhället utsatts för ytterst svåra påfrestningar.
Den strategi som valdes hade en begränsad uppsida, men en stor potentiell nersida. Resultatet blev som bekant ett begränsat fiasko, men det stora problemet är inte att Sverige fick större dödlighet än jämförbara länder - det stora problemet var att strategin öppnade för ett värstascenario där antalet döda hade kunnat uppgå till mer än tio gånger så många.
Amatörepidemiologerna skulle aldrig ha tagit sådana risker. Möjligen skulle de rekommenderat för många och omfattande åtgärder, men dessa hade i regel kunnat reverseras. Problemet med att slå in på en strategi som leder till närmare hundratusen döda är att man inte kan återuppliva dessa personer om man upptäcker att strategin inte fungerar. Så summerar vi saken så här långt - jag tror att utfallet hade blivit bättre om regeringen lyssnat mer på amatörepidemiologerna på Twitter och mindre på Folkhälsomyndigheten.
Kommentarer