Den hälsosamme ekonomisten

Hållbara räntor?

Den svenska tvååriga statsobligationsräntan ligger för närvarande på 0,30 procent. Den tioåriga räntan ligger på 0,85 procent. De tyska räntorna ligger på -0,35 respektive 0,36 procent.

Det är något lätt absurt att tioårsräntorna ligger under en procent, samtidigt som inflationsmålet är två procent och inflationen uppgår till 4,1 procent. På sikt bör ju den nominella tillväxten och räntan vara någorlunda lika stora. Det implicerar att räntan på sikt bör vara minst tre procent, men att den under kortare perioder mycket väl kan uppgå till fem-sex procent - givet att inflationsmålet kan upprätthållas.

Skulle trovärdigheten för inflationsmålet däremot ifrågasättas blir läget ett annat. Då kan vi se fram emot räntor som närmar sig den senaste inflationsperiodens - alltså tio procent eller mer. År 1992 uppgick tremånadersräntan till 24 procent. Detta var förvisso en extremnivå och berodde på kronförsvaret. Men 1995 var den första gången efter 1980 som tremånadersräntan för bostadslån understeg tio procent.

Inflationstrycket - som förklarar att inflationen (KPIX) uppgår till 4,1 procent - beror på höga gas- och drivmedelspriser. Kriget i Ukraina kommer dock att ge en bredare påverkan på priserna. Tittar vi på bilden ser vi att priset råvaror i indirekt bestämmer priset på konsumentprodukter och tjänster. Därmed är det svårt att tro att just Sverige skulle undvika en snabb uppgång. Vi är knappast isolerade från världen i övrigt.

Det absurda är att inflationsförväntningar och räntor ännu utgår från att det som händer i världen *inte* kommer att få genomslag i Sverige. Hur ska man annars förklara en räntenivå som implicit förutsätter en negativ realränta i tio år? Om nu Riksbanken mot förmodan skulle hålla räntan på nollnivå en längre tid blir konsekvensen en extrem kreditexpansion - liknande det som hände mot slutet av 1980-talet.

Ja, faktum är att vi kanske redan är inne i en sådan episod. Genomlysningen av fastighetssektorn är inte tillräckligt bra för att vi i nuläget kan avgöra om marknaden kan hantera en kraftig ränteuppgång. Min gissning är att vi får se en rejäl sättning och troligen en fastighetskrash.

Samma sak gäller förstås konsumentmarknaden. Flute skriver här om de långa cyklerna. Är man 30 år i dag har man inte upplevt inflation. Och det är 30-åringarna som tar miljonlån med räntor strax över en procent. Men det finns förstås inget normalt med räntor på den nivån. Historiskt har räntorna pendlat runt fem procent. Men det har inte varit ovanligt med räntor över tio procent heller.

Snitträntan för nya bolån låg 2021 på 1,32 procent. Låt mig upprepa - det finns alltså inget normalt med denna räntenivå. Stiger räntan till 2,6 procent fördubblas räntekostnaden. Och stiger den till mer normala 5,2 procent fördubblas kostnaden igen. En fyrdubblad räntekostnad innebär att bostadspriserna måste falla till en fjärdedel av dagens för att hushållen ska hållas skadeslösa.

Många tycker kanske att jag målar f-n på väggen nu. Men det här är bara enkel algebra. I krigstider och i miljöer med kraftigt stigande tillgångspriser blir inflationen ofta högre. Nu drabbas världen av flera samtidiga negativa utbudschocker. Vete, gas, olja ... Prishöjningarna kommer att slå igenom på räntorna förr eller senare.

Kommentarer