Guldläge för nya regeringen
Stiltje i opinionen, om man får tro Sifo. Men det är mycket som står på spel. Bland annat kommer den som vinner valet att få en liten extra bonus i form av ökad sysselsättningsgrad - alldeles oavsett om sysselsättningen faktiskt förbättras. Skälet är att EU:s sysselsättningsstatistik, som Sverige nu anammat, inkluderar åldersgruppen 65-74.
Eftersom sysselsättningen i denna grupp är mycket låg blir sysselsättningsgraden avhängig demografiska förhållanden, alltså hur många personer som råkar befinna sig i åldersgruppen 60-74.
Mig veterligen har någon framskrivning av de demografiska effekterna på sysselsättningen tidigare inte presenterats i dagspressen, även om det säkert finns statistiker som roar sig med sådant. Men det är naturligtvis intressant att se vad som kommer att hända med tanke på att den regering som vinner valet också kommer att kunna ta åt sig äran för utvecklingen.
Diagrammet i detta blogginlägg visar alltså hur sysselsättningsgraden kommer att utvecklas om sysselsättningen är oförändrad. Det kan tyckas paradoxalt att sysselsättningsgraden kan öka trots att andelen sysselsatta i varje enskild åldersgrupp faktiskt är oförändrad. Men så är det ibland med statistik. Och framför allt kan det bli så om man som i EU väljer olämpliga åldersintervall för att beräkna sysselsättningsgraden.
Kan dock nämna att det finns dom som är värre i det avseendet - i USA beräknar man sysselsättningsgraden som andelen sysselsatta av befolkningen över 15 år, vilket ger ännu större snedvridningar. Statistiska centralbyråns tidigare sätt att mäta (16-64) var i det avseendet betydligt bättre och betydligt mindre känsligt för demografin. Och det är kanske skälet till att vi i Sverige hittills fäst så stor tilltro till just måttet "sysselsättninggraden".
Lite om hur jag har räknat för att komma fram till denna kurva. Först har jag delat upp befolkningen i tioårsintervaller och tagit fram sysselsättningsgraden för varje grupp. Därefter har jag använt data om antalet personer i varje årskull för att göra en prognos för utvecklingen de närmaste tio åren.
För att kompensera för den högre dödligheten i gruppen 60-74 har jag använt statistik från SCB om kohortdödligheten i Sverige. Med utgångspunkt i dessa data har jag antagit att dödligheten i gruppen 60-64 är 1,5 procent; i gruppen 65-69 är 2,5 procent; för 70 år 3,0 procent, 71 år 3,5 procent och så vidare upp till 75 år.
Även i yngre åldersgrupper förekommer förstås viss dödlighet, men den lär inte påverka resultatet i särskilt stor utsträckning.
Det som inte kommer med i en sådan här analys är invandring och utvandring. Det som är intressant i det avseendet är förändringar i flödena snarare än invandringen som sådan. En minskad invandring lär höja sysselsättningen något, medan en ökad invandring kan förväntas minska sysselsättningen, då sysselsättningen är något lägre bland invandrare.
Men bortsett från allt detta pekar det mesta på att den tillträdande regeringen har ett statistiskt guldläge. Det gäller bara att göra det trovärdigt att det är den egna politiken som höjt sysselsättningsgraden.
Kommentarer