Den hälsosamme ekonomisten

Guldköp kan rädda euron

Har precis fått Assar Lindbecks memoarer i födelsedagspresent (ex ante) och tänkte börja läsa under dagen. Minns själv att jag demonstrerade mot löntagarfonderna på 80-talet - måste ha varit någon av de sista demonstrationerna då jag är född 1967.

Dagens Nyheter skriver om den makt som skulle samlas på några få händer om AP-fonderna slås samman. Hotet kanske inte känns lika påtagligt som löntagarfonderna, men är ändå värt att ta på allvar. Kanske vore lösningen att byta ut styrelsen i AP-fonden mot en tradingrobot som köper aktier i direkt proportion till företagens börsvärde i respektive land?

Men Sveriges fondproblem är förstås små i förhållande till euroländernas. Där tvingas man frångå den neutrala penningpolitiken för att balansera de skevheter som har uppstått efter införandet av euron. Fast köp av statsobligationer från de krisdrabbade länderna är ingen bra lösning, då detta implicerar överföring av kapital från norra Europa till södra.

Några har förespråkat att ECB ska köpa statsobligationer från samtliga länder för att bibehålla en neutral penningpolitik. Det finns dock allvarliga invändningar mot en sådan lösning. Med oförändrad penningpolitik i övrigt skulle massiva köp av euroländernas "säkra" obligationer tränga ut privata investerare. Effekten skulle kunna bli brist på säkra tillgångar och tvinga investerare att likvidera investeringar. I värsta fall blir effekten åtstramande snarare än expansiv.

Om ECB vill rädda euron tror jag att man måste frångå målet om en inflation under två procent. Det är där skon klämmer. Om ECB i stället inför ett mål för nominell tillväxt av BNP på fem procent kan man uppnå målet genom att köpa guld och betala med euro. En sådan lösning skulle göra det möjligt för medelhavsländerna (utom Grekland) att i ordnade former konsolidera sina finanser.

Det enda problemet för euroländerna är att de skulle behöva bygga ett Fort Knox för att förvara allt guld. Detta kan lämpligen placeras i Frankfurt och utgöra säkerhet för allt det kapital som Tyskland via Target 2 redan skickat iväg till krisländerna.

Ett nytt penningpolitiskt mål för EU skulle ställa betydligt högre krav på länder som Tyskland och Finland, som drastiskt skulle behöva strama åt sin ekonomi om penningpolitiken blir mer expansiv. I Finlands fall skulle man kanske till och med behöva följa det norska exemplet och inrätta en oljefond - trots att landet saknar olja.

Men jämför man guldvägen med alternativa lösningar ter sig problemen ändå betydligt mindre. Euron kommer alltjämt att halta, men det gör den därför att skillnaderna mellan länderna är alltför stora för att de ska kunna ingå i en och samma valutaunion. Euron har dock en chans att överleva. Guldvägen ter sig därmed som den smärtfriaste vägen att förhindra ett totalt sammanbrott för EMU.

DN1 SvD Av Fl DN2

Kommentarer