Grexit kommer att göra grekerna fria
Grekland är ett land som under snart åtta år plågats svårt av finanskrisens följder. Ställ landets umbäranden mot situationen för ett land som drabbades av en motsvarande chock - Island. Island har i dag en förhållandevis normal situation, med stabil valuta och rörlig växelkurs.
Alla frågar sig vad som kommer att hända med Grekland. Jag har funderat över saken och konstaterar att det mest sannolika är att det kommer att gå utmärkt - om nu landet verkligen lämnar EMU. Måste säga att jag förhåller mig skeptisk till allt tal om Grexit innan den faktiskt ägt rum. Inte för att det vore ofördelaktigt för Grekland, utan för att det vore ofördelaktigt för EU.
Så länge Grekland är kvar i euron finns nämligen hoppet hos långivarna att få tillbaka sina pengar. Det är bara genom att lämna euron som grekerna kan bli verkligt fria. Fria från skulder och åtaganden. Fria att bedriva en självständig finans- och penningpolitik.
Grekland har i dag en av de starkaste offentliga resultaträkningarna i EU. Detta är konsekvensen av en drakonisk nedskärningspolitik under överinseende av Trojkan. Säga vad man vill om den politiken, men den har gett resultat. Grekland tillhör med 1,8 procents budgetunderskott de länder som har bäst förutsättningar för en god ekonomisk utveckling framgent.
Det finns bara två hinder för att realisera Greklands tillväxtpotential: Euron och skulden på 190 procent av BNP. Men med förslaget om en folkomröstning tycks den grekiska regeringen har undanröjt båda dessa hinder. Utan euron finns inga som helst förutsättningar att betala tillbaka skulderna till EU och unionen lär därför få skriva av merparten.
Det andra hindret - euron - är skälet till att arbetslösheten ligger på 25 procent (för ungdomar nästan 60 procent). Utan euron kan Grekland åter nå potentiell BNP. Och med antagandet om att mer än hälften av arbetslösheten är konjunkturell lär det strukturella budgetunderskottet vara positivt.
Man kan spekulera i det strukturella budgetunderskottets storlek, men beräknat med sedvanliga antaganden uppgår BNP-gapet till kanske tio procent. Om elasticiteten mellan BNP-gapet och det offentliga saldot är 0,5 (ett genomsnitt för OECD) lär det strukturella budgetunderskottet uppgå till plus fem procent. I realiteten har Grekland därmed de i dag starkaste offentliga finanserna i EU.
Att Tsipras och Varoufakis säger hejdå till EU är mot den bakgrunden inte så konstigt. Varför vara med i en union som brandskattar landet, utan att ge något tillbaka? Det svåra för regeringen är bara att ta sig från punkt A (dagens situation) till punkt B (en ekonomi i balans och med egen valuta).
Om Syriza lyckas med transitionen har man genomfört tidernas blåsning. EU kommer då att sitta med 320 miljarder euro i obetalda fordringar och en valutaunion i upplösning. Inte för att jag tycker synd om EU-politikerna. Hanteringen av eurokrisen har från början till slut präglats av inkompetens. Kronan på verket var att man i förhandlingarna med Grekland inte insåg hur stark grekernas förhandlingsposition i själva verket var.
Men även om det sannolikt kommer att gå bra för grekerna tror jag att utmaningen för landet blir att utnyttja det utrymme som (det eventuella) utträdet ur euron skapar. Argentina misslyckades med att ta tillvara sina möjligheter och risken är att även grekerna förslösar sin stora chans.
Facit lär vi dock inte få förrän om tidigast tio år. I bästa fall har grekerna nu rensat ut gamla korrupta politiker och skapat bättre förutsättningar för framtiden. Historien ger dock skäl för viss pessimism.
Kommentarer