Grekland har också järnvägar
De rödgrönas infrastrukturlöften innehåller en hel del kreativ bokföring. Argumentet för att staten ska kunna låna till infrastruktur brukar vara att det handlar om investeringar som ska skrivas av under lång tid.
Problemet, som jag ser det, är att det ofta är ganska godtyckligt vad som är investeringar och vad som är konsumtion. är utgifter för hälsovård och utbildning exempelvis investeringar eller löpande konsumtion? Av detta skäl är jag av uppfattningen att staten endast i undantagsfall bör periodisera utgifter. Så fort politiker börjar tillämpa kreativ bokföring har de ställt sig på det sluttande planet.
Och som vi vet kan ett sluttande plan lätt börja glida. Det ser vi i Grekland. Precis som i de rödgrönas budgetförslag började landets kreativa bokföring sannolikt som smarta trick för att fördela utgifter över flera år.
Hur det slutade vet vi nu. Med sju procents riskpremie på statsobligationerna, femton procents budgetunderskott och 108 procents statsskuld. Att Grekland ingår i euron hjälper föga. Ingen verkar längre tro att landet kommer att kunna betala tillbaka sina lån.
För det är bara att räkna på saken. För att rädda Grekland under nuvarande förutsättningar skulle Tyskarna behöva betala en tredjedels svensk BNP per år - 100 miljoner euro. Tror inte att det går att vinna politisk acceptans för något sådant i förbundsdagen. Så i nuläget är det nog bara Grekland som kan rädda Grekland.
DN SvD1 SvD2 E24 VA GP Ex AB SDS Bm HD SMP SvT Departementet
Kommentarer