Den hälsosamme ekonomisten

Fusket är en liten del

Ibland får man höra att rehabiliteringskedjan infördes för att komma åt "fusket" i sjukförsäkringen. Detta är dock inte sant. Bland politiskt ansvariga har det alltid funnits en medvetenhet om att orsaken bakom sjukskrivningsexplosionen 1998-2003 var en helt annan än fusk.

Nittiofem procent av alla långtidssjukskrivna varken är eller upplever sig själva som fuskare. De flesta är offer för en rad olyckliga omständigheter. En arbetsmarknad som inte välkomnar personer med nedsatt arbetsförmåga, en sjukförsäkring som inte följde upp långvariga sjukfall, en sjukvård som utfärdade sjukintyg hellre än att sätta in aktiv behandling.

För dem som tvivlar på att det fanns en insikt om detta kan jag i alla fall redovisa min egen inställning i frågan. Den finns dokumenterad på Svenska Dagbladets ledarsida från den 9 februari 2002. Det var med dessa ingångsvärden som jag deltog som sekreterare i Allians för Sveriges välfärdsgrupp inför valet och det var med dessa ingångsvärden som jag arbetade med frågorna efter valet.

Det finns samtidigt de som påstår att fusk inte förekommer alls. De har också fel. Det fuskas för miljardbelopp. Men eftersom sjukförsäkringen kostar närmare hundra miljarder per år är detta ändå en mindre del av den totala kostnaden. Den största förlusten orsakas av passiva myndigheter, passiva arbetsgivare och en passiv sjukvård.

I dag vet vi, tack vare forskning, att aktiva åtgärder faktiskt fungerar. Det är också därför som regeringen satsar flera miljarder kronor om året på rehabilitering. Egentligen är det detta som är den stora förändringen mot tidigare - inte tidsgränserna eller regelförändringarna i sig. Tidsgränserna är dock nödvändiga för att skynda på de insatser som förr eller senare ändå måste göras.

DN1 DN2 DN3 SvD Erixon

Kommentarer