Följer bostadspriserna demografin?
De svenska bostadspriserna påverkas av många olika faktorer. En är förstås räntan, som i dag är onormalt låg. En annan faktor - som ofta glöms bort - är fertiliteten och befolkningsutvecklingen.
Eftersom det är svårt att hitta bra prognoser och analyser har jag valt att själv gräva lite i data om huspriser och befolkningstillväxt i olika länder. Utgångspunkten har varit det husprisindex som tidningen The Economist tagit fram och som sätter huspriserna i relation till inkomsterna i respektive land.
Jag har studerat hur husprisindex förändrats satt i relation till Total fertilitet (TFR) 2016 respektive befolkningsökningen 2017. Att jag har använt båda måtten beror på att jag ville se om det är befolkningsökningen eller fertiliteten som är den bästa faktorn för att förklara prisökningen. Det visade sig att det är befolkningsökningen.
Länderna är helt enkelt de länder där det finns data för både 1980 och 2016 i husprisindex. Det är sammanlagt 17 länder i olika delar av världen som har högst olikartad samhällsstruktur. Jag tror att detta också är orsaken till att regressionen ger ett så tydligt resultat (p<0,01).
Det vi ser är att befolkningsutvecklingen har en påtaglig effekt på bostadspriserna. En ökning av befolkningsökningen med en procentenhet årligen ger på 36 år en ökning av huspriserna med 55 procentenheter.
För att illustrera vad detta betyder kan vi tänka oss en situation där befolkningen i Sverige ökar med två procent årligen mellan 2020 och 2056 och jämföra detta med en situation där befolkningen är stationär. Två procents befolkningstillväxt årligen innebär på 36 års sikt att befolkningen fördubblas. Det innebär i sin tur betydligt högre efterfrågan på bostäder och därmed högre priser.
I datasetet är det bara Nya Zeeland som har en så snabb befolkningstillväxt i dag. På den andra sidan återfinner vi Japan, där befolkningen minskar med 0,2 procent årligen.
Som referenspunkt är den befolkningsökning där huspriserna följer inkomstökningen i samhället 0,4 procent. Räknar vi med nolltillväxt av befolkningen i Sverige framgent bör alltså bostadspriserna utvecklas något långsammare än inkomsterna, vilket ter sig logiskt då produktivitetsförbättringar i någon mån även bör påverka bostadssektorn.
Då har vi emellertid inte tagit hänsyn till att de svenska bostadspriserna sannolikt ligger en bra bit över sin långsiktiga jämviktsnivå. Antar vi att övervärderingen är 40 procent och att lönerna ökar med tre procent årligen kan vi räkna med att bostadspriserna nominellt kommer att ligga på samma nominella nivå som i dag om 20 år.
En bostadsrätt på Liljeholmskajen som kostar tre miljoner kronor i år kommer alltså att kosta tre miljoner kronor även år 2039. Detta givet att befolkningen av stationär. Skulle befolkningen fördubblas kan mycket förändras. Priserna skulle då kunna vara 80 procent högre och bostadsrätten skulle kosta sex miljoner kronor i stället.
Siffrorna, eller möjligen räkneexemplen, visar att det är väldigt svårt att ha synpunkter på framtidens bostadsmarknad utan att ta hänsyn till fertilitet och befolkningstillväxt.
Finland har nyligen upptäckt att befolkningen har betydelse. Vårt östra grannland har nu en befolkningstillväxt på endast 0,2 procent och det är sannolikt att Sverige med tiden också närmar sig denna nivå, givet att vi inte inför drastiska åtgärder som att fördubbla barnbidraget eller att öka invandringen påtagligt.
Det är osäkert vilka faktorer som har fått nativiteten att sjunka så drastiskt i Finland, men utvecklingen visar att en nordisk välfärdsstat inte är någon garanti för en hög nativitet - något som vi tidigare trott. För alla som investerat i en bostad och har merparten av sitt sparkapital där är befolkningsutvecklingen också helt avgörande.
| Land | TFR 2016 | Befolkningstillväxt 2017 | Prisförändring 1980-2016 |
| Australien | 1,8 | 1,6 | 94 |
| Belgien | 1,7 | 0,4 | 33 |
| Storbritannien | 1,8 | 0,6 | 58 |
| Kanada | 1,6 | 1,2 | 69 |
| Frankrike | 2 | 0,4 | 24 |
| Tyskland | 1,5 | 0,4 | -32 |
| Irland | 1,9 | 1,2 | 0 |
| Italien | 1,4 | -0,1 | 2 |
| Japan | 1,4 | -0,2 | -36 |
| Nederländerna | 1,7 | 0,6 | 21 |
| Nya Zeeland | 1,9 | 2,1 | 123 |
| Singapore | 1,2 | 0,1 | -60 |
| Sydkorea | 1,2 | 0,4 | -75 |
| Spanien | 1,3 | 0,2 | 56 |
| Sverige | 1,9 | 1,4 | 35 |
| Schweiz | 1,5 | 1,1 | -15 |
| USA | 1,8 | 0,7 | -17 |
Kommentarer