Den hälsosamme ekonomisten

Federal reserve har aldrig lyckats mjuklanda

Federal reserve, alltså USA:s centralbank, har sedan 1949 haft tio försök på sig att mjuklanda en högkonjunktur. Det märkliga är att banken nästan uteslutande har misslyckats med detta. Om misslyckandena beror på att man släppt ner arbetslösheten för lågt eller om man stramat åt för snabbt är osäkert. Det intressanta är att tio högkonjunkturer slutar med att arbetslösheten stiger med minst två procentenheter.

Några misslyckanden är givetvis mer spektakulära än andra. År 1974 steg arbetslösheten med fyra procentenheter på mindre än ett år. Samma sak hände 1982 och den kanske värsta incidenten var 2008, då arbetslösheten steg med fem procentenheter på ett år.

Konjunkturuppgångar är mjuka och gradvisa. Den senaste är lång, men alls inte unik. Mellan 1993 och 2002 sjönk arbetslösheten gradvis i nio år - en utveckling som avslutades med IT-kraschen.

Ändå lär vi oss inget av detta. Utgångspunkten i Riksbankens scenarier är att ekonomin ska mjuklanda och att vi ska nå en balanserad utveckling år 2022. Ändå har detta aldrig hänt historiskt. Är det något man kan utläsa av historiska data är det att arbetslösheten kommer att stiga med minst två procentenheter på mindre än ett år och att det mycket väl kan bli fem.

Den amerikanska högkonjunkturen lever på övertid och därmed även den svenska. Men vi har inte ens börjat höja styrräntan - den ligger fortfarande på minusnivå. Och nu tycks nedgången i USA så nära förestående att vi antagligen lika gärna kan behålla räntan på minusnivå.

Frågan är vad som händer med inflationen när krisen slår till? Det hänger på om den utlösande faktorn är en efterfrågechock eller en utbudschock. En utbudschock kan tvinga Riksbanken att höja räntan vid den absolut mest olämpliga tidpunkten och får väl ses som det värsta scenariot för svensk ekonomi.

Kommentarer