Euron har maximalt ett år kvar
Uttryckte för en tid sedan viss förvåning över att ECB valt att hålla styrräntan på en procent. Och i fredags sänkte banken mycket riktigt räntan. Personligen tror jag att man bör sänka den ytterligare, kanske så långt som till noll procent. Inflation må vara ett hot om man enögt applicerar Taylorregeln på de ekonomiska förhållandena i Europa. Om man däremot applicerar sunt förnuft är det deflationen som är den stora faran.
Men inte ens en sänkning till noll procent skulle rädda euron. Läser att räntan i Spanien och Italien slår nya rekord. Den spanska tioåriga räntan befinner sig nu på 7,2 procent och det skulle inte förvåna mig om den italienska snart kommer i kapp.
Skälet? Jo, att Italiens behov av refinansiering är så mycket större än Spaniens. De privata bankernas riskexponering stiger och den utländska efterfrågan på obligationer är obefintlig. Vem vill köpa en biljett till Titanics jungfruresa när vi redan har facit i hand?
EU:s räddningspaket är också riggat på ett sätt som bäddar för katastrof. Att sätta en gräns för upplåningen i stället för räntan är något som gör det möjligt att starta nedräkningen inför eurons undergång. 10, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1, zero ... We have breakdown!
I takt med att räddningsfonderna töms på kapital kommer marknadernas förtroende för EU:s förmåga att rädda euron att minska. Detta gör det möjligt att nästan matematiskt beräkna när euron bryter samman. Parametrarna som ingår är:
1) Italiens refinansieringsbehov.
2) Spaniens budgetunderskott.
2) Mängden pengar som är kvar i ESM och EFSF (jo, jag vet, det finns inte ens några pengar i ESM ännu).
Svårare än så är det inte. Givet att alla vet vad som kommer att hända kommer ingen förutom EU att våga köpa statspapper från krisländerna. Och då står allt mellan Italien, Spanien och EU:s räddningsfonder. Italien och Spanien har tillsammans tre biljoner i skulder, räddningsfonderna uppgår till maximalt 700 miljarder, omsättningstiden för statsskulderna är i snitt fem år. Räkna själva, euron har maximalt ett år kvar - förmodligen betydligt mindre
Samtidigt växer räntekostnaden för Italien så snabbt att landet inte rimligen kan hinna skära ner i offentliga utgifter lika fort. Samma sak gäller Spanien, som dessutom måste utplåna sitt budgetunderskott innan man ens kan börja skära för att komma i kapp ökningen av räntekostnaderna. Ska kanske nämna att jag i sammanhanget inte ens har beaktat konsekvenserna av en grekisk betalningsinställelse.
Så låt mig sammanfatta saken. Det är kört för euron. Utan ytterligare en biljon euro från Tyskland, Holland och Finland faller alltsammans inom ett år. Men jag tror att dessa länder har tröttnat nu.
Kommentarer