Euroländerna bör kräva pengarna tillbaka
Tar del av Erik Berglöfs förslag på DN debatt om en bankunion och en fond för att hantera redan uppkomna skulder i krisländerna. är inte speciellt imponerad av förslaget, det verkar mer vara en trojansk häst för skapa en superstat - det vill säga den agenda som EU alltid har drivit. Det märks att det inte är en produkt av en tänkare, utan att det är en sammansättning av de olika undertecknarnas favoritförslag.
Tyvärr löser inte något av förslagen de grundläggande problemen. En lösning på eurokrisen måste nämligen dels hantera de obalanser i konkurrenskraft mellan länderna som redan uppstått, dels förhindra att sådana uppkommer i framtiden. Förslaget från INET kommer bara att skapa moral hazard och kosta förfärligt mycket pengar.
Det är slående att INET har utelämnat det enda vettiga förslag som hittills har presenterats för att lösa problemen, nämligen en fond för skulder upp till en given nivå - en så kallad sink fund. Det finns risker även med detta förslag, men om man nu verkligen vill lösa eurokrisen måste man faktiskt göra något.
Jag utesluter inte att det går att hitta ett institutionellt ramverk som gör euron möjlig. Det här förslaget är dock inte det vi söker. Och även om det skulle gå att hitta en lösning är jag rätt säker på att EU-ledarna inte skulle kunna enas om att genomföra den.
Min rekommendation är att man ägnar kraften åt att utarbeta en avvecklingsplan för EMU. Det bör vara den enklaste lösningen, givet att marknaden börjar förvänta sig att åtminstone ett land kommer att lämna. Den oro som finns handlar mer om själva utstötningsprocessen.
Det är nämligen både billigare och enklare att avveckla EMU än att köra systemet vidare. När det börjar fräsa och ryka i en elektrisk apparat löser man inte problemet genom att öka strömstyrkan. Man drar ur kontakten och tar med sig den till affären där man köpte den för att få sina pengar tillbaka.
Kommentarer