EU är en nationalstat - fast på högre nivå
Cecilia Wikström skriver i Expressen att nationalstaternas tid är förbi.
"För sida vid sida med de svenska brandmännen står hundratals kolleger från Tyskland, Polen, Italien, Portugal, Danmark, Litauen och Norge. De har kommit till undsättning med de vattenbombningsplan och helikoptrar som Sverige saknar, med extra brandbilar, material och mankraft, och framför allt med solidaritet och försäkran om att vi med gemensamma krafter ska göra allt som står i vår makt för att tämja lågorna."
Vet inte varför jag reagerar på detta, men för mig känns inte EU som något annat än en större nationalstat. Att sätta EU i motsatsställning till nationalstaten blir därför fel - tanken med EU är ju att skapa en europeisk nationalstat. En annorlunda form av nationalism, men likväl nationalism.
Ingen skulle säga att USA saknar nationalism bara därför att landet består av en massa delstater. Tvärtom, nationalismen är ett bärande bjälklag i samhällsbygget.
Själv är jag inte nationalist och jag tror verkligen att nationalismens tid är på väg att rinna ut - precis som klantänkandet försvagades för drygt hundra år sedan i de länder som i dag är mer utvecklade. Det är naturligtvis möjligt att vi kommer att ta vägen via ett slags utökad nationalism - en EU-nationalism.
Men att som liberalerna ofta gör upphöja EU-nationalism till något principiellt annorlunda och finare än "vanlig" nationalism blir fel. Tanken att EU-nationalismen skulle kunna ersätta den vanliga nationalismen är ännu så länge en hypotes som stödjs av en empirisk observation (USA). Det kan gå den vägen, men saker och ting kan också ta en helt annan väg. Allt hänger på om det bland europeerna spontant kommer att uppstå en känsla av att man främst är europé, snarare än svensk, skandinav eller polack. För mig känns det som rätt mycket av en chanstagning - baserat på ett ytterst litet empirpiskt underlag.
Kommentarer