Ett handelskrig som baseras på missförstånd
Politiska ledare som är beroende av seger i symbolfrågor är lätta att manipulera. Erbjud dem seger i symbolfrågorna, till priset av förlust i de frågor som är viktiga för nationen.
Misstanken om att Nordkorea och Kina tillsammans genomfört århundradets blåsning av USA infinner sig, men detaljerna lär vi kanske aldrig få veta.
Nu sätts emellertid fokus på frihandeln. Kina verkar fokusera sina motåtgärder mot USA på sojabönor. Och Kina importerar stora mängder sojabönor. Hur tänker man här?
Hälften av den amerikanska sojabönsexporten går till Kina. Om intäkterna uteblir kommer effekten för sojabönsproducenterna därmed att bli kännbar. Kina vill göra något som märks tydligt och detta är förmodligen det område där ett importstopp får störst effekt.
Sojabönor är också den viktigaste grödan för bönder i Tennessee - en delstat som är stabilt republikansk. Förhoppningen är måhända att skapa missnöje i traditionellt republikanska delstater för att få kongressledamöterna att protestera mot partiets handelspolitik.
EU gör samma sak - genom att tullbelägga ett antal varor som produceras i klassiskt republikanska områden.
Donald Trump säger sig välja få ner handelsunderskottet mot omvärlden - problemet är att själva problemformuleringen bygger på ett missförstånd. USA har förvisso ett underskott i handeln, men inte tillnärmelsevis så stort som Trump hävdar. Värdet av Kinas export till USA emanerar nämligen i stor utsträckning från andra länder - exempelvis Sydkorea och Japan - som väljer att sätta ihop sina produkter i Kina. Eftersom slutprodukterna kommer från Kina kan handelsunderskottet tyckas betydligt större än det egentligen är.
Kina tillämpar allehanda subventioner och handelsrestriktioner, men det är inte dessa som ger upphov till det till synes stora handelsunderskottet. Trump skulle säkert kunna pressa Kina att upphöra med sitt fulspel, men han kommer aldrig att kunna påverka handelsunderskottet som sådant, då detta har att göra med helt andra saker.
Jag tror att Trump skulle kunnat påverka Kina när det gäller innehållet i export och import, men valet av problemformulering gör att möjligheten till dialog är begränsad. Vet USA inte vad man vill uppnå är det rätt meningslöst för Kina att inleda samtal.
Ingen vet vad det hela utvecklas till. Det kan bli ett fullskaligt krig eller också kan allt ebba ut. Jag lutar åt det senare då varken EU eller Kina har något intresse av att starta handelskrig.
Varken hanteringen av Nordkorea eller "handelskriget" är några självklara strategiska vinster och vi ska inte utesluta att USA har betalat dyrt för dessa manövrar i termer av positionsförluster - handelspolitiskt och geopolitiskt. Trump har en stor seger så här långt - skattereformen. Nu har han även en uppgörelse med Nordkorea, som är svår att utvärdera och ett handelskrig som han svårligen kan vinna. Högst oklart om han totalt sett ligger på plus.
Kommentarer