Ett beslut som fattades för sent
Ekot spekluerade i går om att meningsskiljaktigheter i regeringen kunde ligga bakom hanteringen av Arbetsförmedlingens generaldirektör. Enligt Ekot har arbetsmarknadsministern länge velat sparka Bermudez-Svankvist, medan Anders Borg och Fredrik Reinfeldt hållit emot.
Med mina erfarenheter av arbete i RK förefaller detta som en högst plausibel förklaring.
Det som har gjort det hela jobbigt är att Bermudez-Swankvist tidigare lyfts fram som en lyckad rekrytering, i enlighet med de principer för öppenhet vid rekryteringar som lanserades strax innan valet.
Men nu har det väl gått sådär med öppenheten - rent generellt. Bland annat tycks finansdepartementet på senare tid har återgått till de mer traditionella procedurerna att utse toppchefer i statsförvaltningen efter lång och trogen tjänst, och Bermudez-Svankvist blev därför med tiden ett av ganska få exempel på en öppen rekryteringsprocess. Det är därmed förenat med inte så lite ironi att just hon verkar ha misskött sitt uppdrag på centrala punkter.
Det hindrar inte att det var fel att låta henne sitta kvar så länge. Även om jag förstår varför hade det varit betydligt bättre för såväl regeringen som Arbetsförmedlingen om hon fått sparken tidigare. Och där har vi väl det sedvanliga problemet - att Borg och Reinfeldt inte lyssnar på varningar från sina ministrar i tid.
Sensmoralen av det hela kan väl sammanfattas i två punkter: 1) Lyssna på dina medarbetare, även de små och obetydliga fackministrarna. 2) Tro inte att det fungerar att rekrytera en chef för Arbetsförmedlingen via Arbetsförmedlingen.
Kommentarer