Den hälsosamme ekonomisten

En syntes mellan finanspolitik och penningpolitik

Tanken om att staten skulle kunna använda "helikopterpengar" för att stabilisera inflationen börjar få fäste. Men rent konceptuellt är det ändå ett långt steg från dagens tydliga separation mellan finans- och penningpolitik. Låt mig därför introducera en hybridform som ersätter såväl penning- som finanspolitiken. Jag väljer att kalla den "fenningpolitik".

För länder som väjer att bedriva fenningpolitik finns bara ett instrument - en statsobligation med evig löptid, där utgivningen per definition motsvarar budgetunderskottet. Men för att politikerna inte ska lockas att skuldfinansiera statens utgifter i alltför stor utsträckning kan det aldrig ges ut fler statsobligationer än att den förväntade nominella tillväxten uppgår till fyra procent. 

Utgiftstaket i statens budget fastställs två år i förväg, ungefär som i dag. Men om förväntad nominell BNP blir högre än fyra procent sänks budgettaket i motsvarande mån och om nominell BNP blir lägre än två procent höjs budgettaket. Att statens underskott har en direkt effekt på möjligheten att uppnå inflationsmålet bidrar till att göra restriktionen skarp.

Den stora skillnaden mot i dag är att staten inte under några omständigheter får låna. Alla utgifter måste antingen finansieras genom skatter eller genom att staten lånar i Riksbanken - och då enbart genom att banken ger ut tusenåriga statsobligationer utan utdelning.

Detta förutsätter att man förändrar en paragraf i Riksbankslagen (8 kap. 1§) som lyder 

"Riksbanken får inte bevilja kredit till eller förvärva skuldförbindelse direkt från staten, annat offentligt organ eller institution inom Europeiska unionen."

Avskaffar man denna bestämmelse blir bankerna onödiga som transmissionslänk mellan Riksbanken och staten. Bankerna kommer dock alltjämt att låna ut pengar till hushållen och företagssektorn.

Huruvida en penning- och finanspolitisk regim av ovanstående slag är möjlig överlåter jag till andra att avgöra. Det slog mig bara att det rent juridiskt inte är särskilt svårt att införa helikopterpengar och samtidigt sammanföra finans- och penningpolitk i ett samlat system.

En annan intressant observation är att Storbritanniens utträde ur EU skulle kunna göra det lättare för Bank of England att bedriva fenningpolitik. För trots att Storbritannien inte är med i euron är det möjligt att medlemskapet som sådant begränsar handlingsutrymmet för regeringen. Utanför EU har man inte någon sådan begränsning.

Kommentarer