En storstadsprepper behöver bara 100 värmeljus
Många så kallade preppers bosätter sig i dragiga hus på landet med vedspis. Själv tycker jag det är att gå över ån efter vatten. Visserligen kan det bli svårt att i en krissituation få rinnande vatten - oavsett om man bor i villa eller lägenhet, men jag har femtio meter till Årstaviken och borde klara av att hämta en hink vatten två gånger om dygnet. Skulle därmed inte påstå att jag har en komparativ nackdel jämfört med befolkningen i glesbygd. Vattnet kan desinficeras med jod (2 mg/liter), som man ändå har i hushållet för såromläggning.
Men hur är det med uppvärmningen då? Med den kraftiga isolering som finns i en modern lägenhet lär det endast krävas ungefär 600 Watt för att värma upp lägenheten till rimlig temperatur - om utomhustemperaturen är ungefär noll grader (min lägenhet är på 48,5 kvadratmeter). Det motsvarar sex värmeljus från Ikea. Givet att man har ett lager på 100 värmeljus har man då energi för tre dagar. Med två påsar från Ikea klarar man sig sex dagar och så vidare.
Kanske bör man slå på stort och köpa tio påsar, då klarar man sig en månad. Belysningsbehovet löses också med värmeljusen. Kanske svårt att läsa, men det här rör sig om en krissituation.
När det gäller mat, om man nu behöver det, är antagligen havregryn och tonfisk på burk en bra lösning. Havregryn till frukost och tonfisk till middag. Det är ungefär det jag äter i vilket fall som helst. Har alltid en fyra påsar i lager och några burkar tonfisk, men det skulle förstås behöva kompletteras. Vattnet kan värmas på värmeljusen, även om det inte är den mest effektiva lösningen för att värma mat.
Värme, ljus och vatten täcker de mest väsentliga behoven. Då klarar man sig en månad. Hur är det med säkerhet då? Tja, en modern lägenhet har i regel säkerhetsdörr. Man har också nära till grannarna och kan få hjälp om det krisar sig.
Något skjutvapen för att försvara sig mot zombier med har man kanske inte. Men det brukar ändå inte ingå i prepperarsenalen. Man kan som sagt låsa in sig bakom säkerhetsdörren och zombierna får svårt att klättra upp på balkongen på tredje våningen. Sannolikt äter dom upp grannarna på första och andra våningen först.
Det som svårligen går att förbereda sig på är farsoter, typ kolera, och sjukdomar i största allmänhet. Södersjukhuset ligger dock några kilometer bort och det är väl den sista sjukvårdsinstitution som slutar fungera i landet.
Kan inte dra någon annan slutsats än att det faktiskt är enklare att vara prepper i storstaden än i glesbygd - trots att den gängse uppfattningen är den motsatta. Nej, det finns förvisso ingen vedspis i lägenheterna på Årstakajen, men å andra sidan behövs det inte.
Den enda stora nackdelen är att Stockholm är ett militärt mål. Släpper någon en atombomb över Lovön ligger man illa till. I övrigt ser jag mest fördelar med att vara storstadsprepper. Lås dörren, hämta några hinkar vatten, tänd värmeljusen och härda ut.
Kommentarer