En ny typ av infrastruktur behövs
I Godmorgon Världen diskuterades regeringens snabbtågssatsning. Trehundratjugo miljarder kostar den och står klar 2045. Om man nu inte vill genomföra denna satsning därför att man tror det kommer att finnas andra färdmedel 2045 - vad borde man då satsa på?
Mitt förslag är att man lägger några av miljarderna på att utveckla ett automatiserat flygledarsystem för trafik på lägre höjd än 2 000 meter.
Som drönarägare inser jag att de privata drönarna med tiden kommer att få maka på sig till förmån för kommersiell drönartrafik och persontrafik på låg höjd. Att politikerna inte redan resonerar i dessa banor tror jag beror på att man tänker i gamla banor.
Det fossilbränsledrivna flyget färdas på ungefär 10 000 meters höjd av flera olika skäl. För det första är luftmotståndet mindre på hög höjd, för det andra bullrar fossildrivna flygplan så mycket att man svårligen kan tänka sig trafik under 2 000 meter.
I takt med att kostnaden för att producera el via solceller minskar kommer energirestriktionen att upphävas. Att det kostar mer att färdas på 2 000 meters höjd än på 10 000 meter spelar då ingen roll.
Med mindre farkoster kommer inte heller det visuella intrycket att störa. På 2 000 meters höjd ser man nästan inte en eldriven drönare av en personbils storlek. Man hör den inte heller om den drivs med el. Det är bara vid själva uppstigningen och landningen som någon eventuellt kommer att bli störd, men inte ens vid dessa moment kommer ljudnivån att överstiga ljudnivån från en motorväg.
Hastigheten på 400 kilometer i timmen, som kommer att kunna uppnås, räcker för medellånga transporter. Från bostad till bostad mellan Stockholm och Göteborg innebär det fem kilometers färd på hjul (närmaste uppstigningsplats), 450 kilometer i timmen i luften och åter fem kilometer på marken.
Man har då en restid på två timmar från dörr till dörr. Detta går inte att slå med flyg, där man får räkna med att resa ut till flygplatsen minst en och en halv timme innan flyget går. I bästa fall uppgår den effektiva restiden från dörr till dörr till fyra timmar om man vill ha marginal - och det är ändå något optimistiskt räknat.
Snabbtåget kan i bästa fall tillryggaläggan sträckan från centrum till centrum på två timmar. Men man får ändå räkna med 45 minuter extra i vardera änden. Och ska man ha någon marginal över huvud taget blir det till att lägga till minst en halvtimme. Då har vi ändå inte diskuterat det effektivaste sättet att ta sig från Mariestad till Karlskrona. Där är tidsvinsten med låghöjdsflyg säkert 70 procent jämfört med i dag, om inte ännu mer.
Men för att låghöjdsflyget ska fungera krävs automatiska flygledarsystem med hög tillförlitlighet - olycksstatistiken får inte överstiga de låga siffror som gäller för vanlig luftfart. Det behövs teknik, lagstiftning och infrastruktur.
Glöm höghastighetståg, glöm hyperloop, glöm traditionell luftfart. Framtidens kommunikationer kommer att vara något helt nytt och vi måste börja förbereda oss redan nu. Det gör vi inte genom att slänga 320 miljarder i sjön.
Kommentarer