Den hälsosamme ekonomisten

En lösning utan relevans

Nej, att låta personer i Fas 3 jobba inom vård och omsorg som Lars Ljungqvist och Thomas Sargent föreslår i dagens DN är ingen lysande idé. Det är inte utan att jag skäms lite för att vara nationalekonom när jag läser detta. Att just vård och omsorg nämns tror jag nämligen beror på att det anses vara ett yrke där vem som helst kan hugga in.

Så är det förstås inte. De flesta av de vårdskandaler som uppmärksammats på senare tid beror på dålig utbildning. Inget fel på Fas 3-deltagare, men det är bara en del av den gruppen som över huvud taget är lämplig för omsorgsyrken.

Bortsett från det. Artikelförfattarna har en poäng - Fas 3 är i dag alltför begränsat. Om det vore möjligt för arbetsgivare att erbjuda riktiga arbetsuppgifter inom ramen för programmet skulle såväl deltagarna som samhället vinna.

Men skälet till att Fas 3 begränsas till mindre meningsfulla sysslor är att meningsfulla arbetsuppgifter skulle inkräkta på fackets arbetskraftsmonopol. Så om det vore möjligt att erbjuda riktiga jobb inom vård och omsorg till samma ersättning som inom Fas 3 vore problemet redan löst. Då skulle vi redan ha fri prisbildning på arbetsmarknaden och en betydligt lägre arbetslöshet.

Förslaget i artikeln löser med andra ord ett problem som inte vore ett problem om det gick att lösa på det sätt som artikelförfattarna föreslår.

DN RM Hå IM Sk AB1 AB2 MM Ar SvD

Kommentarer