Den hälsosamme ekonomisten

En fråga om liv och död

Vi gör alla olika bedömningar av de risker som är förenade med att åka utan eller med dubbdäck. Faktum är att risken är som allra störst på Hornsgatan, där snön inte sällan packas till is och får bilarna att glida okontrollerat i sidled. Men samtidigt är det just på Hornsgatan som det av alla ställen är mest förbjudet att använda dubbdäck.

Att sluta röka är ett sätt att minimera risken för ond bråd död, dubbdäck är ett annat. Men av något skäl respekterar politikerna inte människors egna riskbedömningar. I vissa fall kräver de att medborgarna ska ta större risker än nödvändigt (dubbdäcksförbud) och i andra fall kräver de att medborgarna ska ta mindre risker (förbud mot rökning på krogar).

Personligen tror jag att man på sikt skapar bättre riskmedvetande och ansvarstagande genom att låta människor själva bedöma risken för olika alternativ - åtminstone om man kan utgå från att medborgarna är någorlunda bekanta med riskbilden.

Argumentet för att staten ska gripa in brukar vara att det uppstår externa effekter. Och visst gör det ibland det. Men sanningen är att allt vi gör är förenat med externa effekter och det finns ingen chans att medelst skatter och bidrag korrigera för alla avvikelser mellan sociala kostnader och privata.

Så ibland måste man nog bortse från de externa effekterna och låta samhället hantera riskerna. Och med "samhället" menar jag då just samhället - inte staten.

DN SV UK LS GL SvD1 SvD2 NT Sk NSK LT Da 

Kommentarer