En ekonom som är både smart och rik
Via Professor Pelotard fick jag tipset om följande artikel i New York Times. Minns själv när jag läste Rotten Heart of Europe första gången. Tror jag var skeptisk till euron redan innan, men boken fick saker och ting att falla på plats.
Bernard Connolly är en imponerande person. Han arbetade med att konstruera regelverket kring den gemensamma valutan, men blev med tiden allt mer tveksam till projektet. När han misslyckades med att övertyga Bryssel om att euron skulle haverera vände han sig till marknaden och tjänade pengar på samma förutsägelse.
En vanlig invändning som vi ekonomer möter är "... om du är så smart, varför är du inte rik?". Just denna invändning fungerar inte i fallet Connolly.
Känner faktiskt igen mig lite i historien, fast på en lägre politisk nivå om man säger så. Författade inför euroomröstningen en EMU-positiv rapport. Detta trots att både jag själv och arbetsgivaren (moderaternas partiledning) visste att jag var uttalad motståndare till europrojektet. Ibland kan det vara kul att argumentera utifrån nya premisser.
Till skillnad från Connolly har jag inte mer omfattande spekulerat i eurons undergång. Begrep aldrig riktigt hur fel projektet var riggat, min egen kritik var mer grundad i politiska aspekter snarare än ekonomiska. Det var först när obligationsräntorna började glida isär som jag förstod att ett haveri var på gång.
Nästa vecka kan vara slutet för EMU, eller också kan det dröja några månader till. Min egen blygsamma spekulation i euroundergången består i att jag undviker konjunkturkänsliga aktier och att jag har köpt några indexsäljoptioner som försäkring för kursfall. Men visst önskar jag att jag hade varit lika smart och förutseende som Bernard Connolly.
Kommentarer