En ännu mer obekväm sanning
Världen verkar väldigt inställd på att det är utsläpp av koldioxid som orsakar global uppvärmning. Men att en teori omfattas av en stor majoritet av befolkningen är inte alltid en garanti för att teorin stämmer. Exempelvis trodde en majoritet av befolkningen för inte så länge sedan att jorden var platt. Och en majoritet av befolkningen har tidigare varit av uppfattningen att solen rör sig runt jorden.
Det finns enligt min mening alltid skäl att vara öppen för nya hypoteser och teorier om klimatet och vad som påverkar detta. En ny teori, som verkar lovande, pekar på att sambandet mellan å ena sidan förekomsten av låga moln och å andra sidan förekomsten av kosmisk strålning tycks väldigt starkt.
Man kan fråga sig vad detta har med global uppvärmning att göra. Men faktum är att vi här ser en felande länk.
Sedan tidigare har man observerat ett samband mellan förekomsten av solfläckar och temperaturen på jordytan. Förekomsten av solfläckar förklarar dock inte alla klimatvariationer. Därför är det möjligt att solvinden bara påverkar någon annan mer grundläggande faktor som i sin tur påverkar jordens klimat.
Forskare har föreslagit att denna faktor skulle kunna vara kosmisk strålning från supernovor i Vintergatans ytterkanter. Och när man studerar data visar det sig att solvinden, i enlighet med hypotesen, påverkar förekomsten av kosmisk strålning, men att den naturliga variationen samtidigt är tio gånger så stor.

I en vetenskaplig artikel i tidskriften New Astronomy visar Shaviv (2003) att tidigare istider mycket riktigt tycks ha ett samband med den kosmiska strålning som jorden utsätts för vid passagen nära Vintergatans spiralarmar.
Så till den slutliga kopplingen. Varför påverkar den kosmiska strålningen molnbildningen på jorden?
Där ser det ut som om några danska forskare vid National Space Institute kan ge ett bidrag. Forskarna har undersökt sambandet mellan strålning av den typ som förekommer i rymden och molnbildning i ett experiment som kallas The Sky Experiment. Det visar sig att hypotesen mycket riktigt stämmer. Det finns ett tydligt samband mellan kosmisk strålning och bildandet av partiklar som gör att vattenånga kan kondensera och moln uppstå.
Sätter man samman dessa observationer finns alltså en alternativ teori som kan förklara den globala uppvärmningen och som faktiskt är förenlig med data från många tusen år tillbaka i tiden.
Till skillnad från när det gäller hypotesen om att det är koldioxiden som orsakar uppvärmningen kan vi här dessutom vara säkra på orsakssambandet. Det är supernovorna och den kosmiska strålningen som orsakar molnbildningen - inte tvärtom.
Frågan är då vad som händer med teorin om global uppvärmning genom koldioxidutsläpp, om nu den här alternativa teorin är riktig? Fast egentligen behöver inte växthusteorin vara helt fel ändå. Men det kanske mer är så att klimatförändringarna förklarar skillnaderna i koldioxidkoncentration än vice versa. Att människan de senaste åren släppt ut stora mängder koldioxid kan säkert påverka klimatet i någon mån. Men att koldioxiden samvarierar med jordytans temperatur över tid beror sannolikt till största delen på att världshaven släpper ifrån sig mer koldioxid när det blir varmare.
Den här alternativa modellen skulle också göra det möjligt att förutsäga temperaturvariationerna på jorden, eftersom vi har att göra med flöden av kosmisk strålning som beror på solsystemets position i Vintergatan. Vi vet vart solsystemet är på väg och om vi kommer att utsättas för mer eller mindre strålning.
En intressant tanke föll mig därför just in. Det kan ju vara så att både teorin om koldioxid och teorin om kosmisk strålning är korrekta. Och låt oss anta att teorin som bygger på kosmisk strålning förutsäger en ny istid.
Då ställs vi kanske inför utmaningen att fram till nästa sekelskifte öka koldioxidutsläppen kraftigt. Det skulle faktiskt vara en minst lika intressant politisk utmaning.
Kommentarer