Den hälsosamme ekonomisten

Efterklokhetens kranka blekhet

Är det bättre eller sämre att sänka arbetsgivaravgifterna för unga jämfört med att sänka arbetsgivaravgifterna i tjänstesektorn? Helt klart är att fler jobb kan skapas med den senare lösningen, men att det samtidigt skulle ha skett till priset av krångligare regler och större utrymme för godtycke.

Skattesystemet kommer alltid att bygga på en balans mellan enkelhet och effektivitet. Ta inkomstskatten som exempel. Det är ytterst osannolikt att det optimala skattesystemet består av en enhetlig skattesats, en så kallad flat tax. Ändå är det många som förespråkar detta system. Det främsta argumentet för en enhetlig skattesats är inte samhällsekonomisk effektivitet, utan enkelhet och transparens.

Man kan resonera på ett liknande sätt när det gäller arbetsgivaravgiften. Den samhällsekonomiskt mest effektiva modellen är förmodligen att ha olika skattesatser för tjänsteföretag och andra företag (och kanske ännu fler kategorier).

Problemet är att det inte alltid är självklart till vilken kategori som man bör föra ett visst företag. Det finns utrymme för godtycke och möda kommer därför att ägnas åt att placera företagen i en så förmånlig kategori som möjligt.

När det gäller ungdomar finns inte detta problem. Det går att komma in på krogen med en falsk legitimation, men det är svårt för arbetsgivare att ljuga för skattemyndigheten om en anställds ålder.

Förslaget om sänkta arbetsgivaravgifter för tjänstesektorn uppfyllde nog kriteriet för samhällsekonomisk effektivitet. Det är mer tveksamt om det uppfyllde kravet på enkelhet.

Kommentarer