Ge tiggarna varsin bitcoinplånbok
Åsa Regnér och Martin Walfridsson påstod nyligen på DN Debatt att det är effektivare att ge pengar till hjälporganisationer än att skänka pengar direkt till tiggare i Sverige. Det här är en så kallad falsk truism - något som verkar uppenbart sant, men som kanske inte alls är det.
För problemet med hjälporganisationer är att det ofta är hjälporganisationerna själva som utvärderar sina insatser. Det förekommer ytterst få kontrollerade experiment och begreppet "administrativa kostnader" kan omdefinieras så att det passar egna syften.
Det kan förstås vara så att pengarna som går via organisationerna gör större nytta, men det behöver inte vara så.
Aaron Israelsson gör något så ovanligt som att i en replik i DN ifrågasätta den etablerade uppfattningen. Tänk om det är så att det är effektivare att skänka pengar direkt till tiggarna? Då ställs våra förutfattade meningar på huvudet.
Men om det skulle vara som Israelsson påstår borde det finnas ännu mer effektiva lösningar - lösningar som gör det onödigt för tiggarna att slösa tid på att sitta och tigga utanför tunnelbanan. Man borde kunna skänka pengarna direkt till EU-migranterna.
Det enda som krävs är ett bankkonto eller något liknande. Till och med i länder där människor saknar bankkonton har man hittat lösningar som gör det möjligt att genomföra överföringar - i Kenya pågår projektet GiveDirectly, som jag skrivit om tidigare. Där förs pengarna över via SMS. Så varför inte ge tiggarna var sin bitcoinplånbok i stället? Då blir det enklare att överföra pengar och tiggarna slipper åka hela vägen till Sverige helt i onödan.
Kommentarer