Dom som visste hur det skulle gå
Har just avslutat skrivandet av en lite längre artikel om EMU som snart kommer i en tidskrift nära dig. Vid researchen inför denna artikel hittade jag några intressanta citat som jag inte kan undanhålla mina läsare. Det första citatet kommer från ekonomen Wynne Godley som redan 1997 skrev följande:
"Om en stat inte har en egen centralbank som kan tillhandahålla likviditet, så kan den bara låna på den öppna marknaden i konkurrens med privata företag. Detta kan visa sig bli mycket dyrt eller till och med omöjligt, särskilt i en krissituation. Risken är att statens begränsade tillgång till pengar kan ge upphov till deflation och låsa fast Europa i en depression från vilken det sedan är omöjligt att komma loss."
Tycker det är intressant med ekonomer som inte bara förutsäger att euron ska brytas upp, utan också hur detta kommer att ske. Inför EMU-omröstningen 2003 lades mycket energi på diskussion om asymmetriska chocker och hur sådana påverkar länder i en valutaunion.
Färre verkar ha frågat sig om systemet med en valuta och 12 länder över huvud taget är stabilt. Detta är Godleys prestation - att hitta den svaga faktorn i ett valutasystem. Läs gärna hela artikeln.
En annan ekonom som var före sin tid är Warren Mosler som 2001 skrev följande:
”Vatten fryser vid 0 grader celsius. Men vatten som inte är i rörelse kan bara betydligt kallare än så, tills en katalyserande faktor – exempelvis en vindpust – får det att omedelbart frysa till. På samma sätt är de faktorer som skulle kunna orsaka en likviditetskris för eurozonens 12 länder på plats. Allt som krävs är en ekonomisk nedgång som antingen hotar skatteintäkterna eller bankernas kapitaltillgångar.”
Han radar därefter upp några punkter om hur en trovärdighetskris skulle kunna utvecklas för EMU. Det är med kuslig precision man så här i efterhand kan pricka av punkterna en efter en. Vi är nu på punkt 4, två kvar med andra ord.
Den inneboende instabiliteten i systemet (EMU) kan uttryckas som en rad frågor :
1) Kommer euroländernas ekonomi att sakta in tillräckligt för att detta via lägre skatteintäkter och ökade transfereringar ska öka budgetunderskotten?
2) Kommer en sådan process leda till att marknaden höjer kraven på länder med svaga statsfinanser och därmed leda till en procyklisk politik?
3) Kommer detta i sin tur att leda till att banker går under? (Irland, Dexia, Reds anm)
4) Kommer marknaden att tillåta länder som har drabbats av bankkrascher att stödja sina banker? (Italien, Spanien, Reds anm)
5) Kommer bankernas kunder att tappa förtroendet för banker som är under press i krisande länder som inte har råd att hjälpa sina banker?
6) Kan man undvika en total kollaps för betalningssystemen?
Så om man får tro listan är nästa stora händelse en bankrusning i Italien. Vi får se, detta är även vad Paul Krugman verkar tro.
Kommentarer