DN ser ut som en blogg
Ser en blänkare om att Dagens Nyheter gjort om sin webbsida. Och noterar att den numera är förvånansvärt lik min blogg. Den stora skillnaden är att DN försöker pressa ut så mycket annonsintäkter som möjligt av läsarna, så den är betydligt mindre lättläst.
Men det som kanske är mest anmärkningvärt är att sidan kommer att anpassa sig till läsarna. Under avsnittet med det kryptiska namnet "algoritmer" skriver man:
Algoritmer
Vi har en rad algoritmer på sajten som styr vilket innehåll som visas. Algoritmernas uppgift är att på olika sätt anpassa sajten efter dig som läsare, för att hjälpa dig att hitta mer relevant innehåll, fördjupning och bredd.
På artikelsidan har vi exempelvis en algoritm som samlar innehåll inom samma ämne som den artikel du har klickat på, och en annan som ger rekommendationer på vidareläsning baserat på vad du tidigare läst och vad andra som liknar dig gillar.
På många fler ställen på DN.se kommer du att få rekommendationer och innehåll som är anpassade efter dig.
Det här är väldigt intressant, då det innebär att DN på allvar tar upp kampen med Facebook - som redan använder algoritmer för att styra utbudet av nyheter och inlägg från vänner.
Nackdelen är att man som läsare helt plötsligt kan upptäcka att de nyheter som man själv läser inte är samma nyheter som andra läsare tar del av. Antag att man är sverigedemokrat. Då kanske man får läsa artiklar med en kritisk ton till invandring. Men om man är vänsterpartist blir man presenterad artiklar som lyfter fram invandringens positiva sidor.
Är det här ett problem? Kanske. Samtidigt som vi har en tendens att söka efter information som bekräftar våra uppfattningar - titta bara på publikationer som Avpixlat - har journalisterna en tendens att skriva saker som bekräftar deras uppfattningar. En övergång från att journalisterna gör subjektiva urval till att läsarna gör (omedvetna) subjektiva urval behöver inte innebära att slutresultatet blir mer subjektivt än tidigare. Ju mer van en läsare är att analysera fakta och dra slutsatser, desto mindre benägen är hen också att acceptera "etablerade sanningar".
En forskare har i princip till uppgift att utmana etablerade sanningar, även om alla forskare inte lyckas med det. Se bara på alla medicinare som försökt visa att alkohol är bra för hälsan. Men eftersom fler artiklar som bekräftar hypotesen publiceras än sådana som inte gör det drabbas forskningen av "sample selection bias". Konsekvensen blir att en falsk sanning småningom etableras och det kan ta lång tid innan "sanningen" motbevisas.
Precis som i forskningen och för vetenskapliga artiklar kan algoritmer för urval av nyhetsartiklar ge upphov till "sample selection bias". Men det behöver inte bli så - detta beror helt på läsarnas eget beteende. Om det är många läsare som aktivt söker kontraindikationer på fakta som presenteras i olika artiklar kommer algoritmerna även att ta hänsyn till detta.
Slutresultatet blir att korkade läsare bara får se artiklar som bekräftar deras egna fördomar, medan intelligenta läsare får en i stort sett neutral och objektiv bild av världen. Det här blir en helt ny uppdelning av verkligheten som den beskrivs i medierna - i en kunskapsbubbla respektive en fördomsbubbla.
Men det här är måhända inte så revolutionerande som man skulle kunna tro. För redan i dag väljer somliga att köpa Dagens Nyheter medan andra köper Aftonbladet. Det nya är att utgivarna redan i förväg kommer att veta om läsarna vill läsa DN eller AB.
Kommentarer