Differentierade priser bättre för nästan alla
Så var det det här med tågen igen. Frågan är om det är bättre att ta ut samma pris för alla kunder än att ta ut olika pris för olika kunder?
Givet att det råder något slags monopol på marknaden för biljetter kan SJ välja mellan att ta ut priset p för alla eller att ta priser mellan p0 och pmax beroende på betalningsvilja.
Den enhetliga prisstrukturen ger ett samhällsekonomiskt överskott som motsvarar A+C. Den differentierade strukturen ger ett samhällsekonomiskt överskott som motsvarar A+B+C. Den senare modellen är alltså betydligt effektivare.
Men hur kommer det sig då att många föredrar den enhetliga prismodellen, trots att de flesta tjänar på den differentierade? Svaret är att dessa resenärer förmodligen inte tänker på att de som skattebetalare ändå tvingas betala summan B+C till SJ eftersom lönsamheten för SJ påverkas negativt om företaget tvingas tillämpa ett enhetligt pris för alla resenärer.
Sedan finns det förstås en liten grupp affärsresenärer, eller personer med hög betalningvilja, som verkligen tjänar på en enhetlig prisstruktur; även om man tar hänsyn till skatteeffekter. Det positiva är att denna grupp i regel ändå inte betalar sina biljetter själva.
Kommentarer