Devalvering närmar sig i Lettland
Marknaden tror numera att det är mer sannolikt att Lettland ställer in sina betalningar på statsskulden än att landet inte gör det. Detta kan utläsas av de Credit default swaps (CDS) som är kopplade till Lettiska statsobligationer. Så man bör nog fråga sig vad en devalvering skulle innebära för svensk ekonomi och svenska banker?
Själv tror jag inte att det på sikt har särskilt stor betydelse. De fundamentala obalanserna i de baltiska ekonomierna måste förr eller senare korrigeras, det är bara en fråga om hur detta ska ske. En devalvering ger en snabbare korrigering, men också en snabbare nedgång på kort sikt. Å andra sidan riskerar en utdragen process att leda till ökad politisk instabilitet och mycket hög arbetslöshet. Hur som helst kommer bankerna att förlora pengar.
För svenskt vidkommande är det förstås just riskerna för banksystemet som är det största orosmomentet. Men det finns ingen anledning att känna någon undergångsstämning, Sverige kan absorbera ganska stora förluster.
Det är framför allt Swedbank som är kraftigt exponerad för kommande kreditförluster och det är väl i huvudsak denna bank som kan behöva statligt stöd via bankgarantin. SE-banken är också i riskzonen.
Mycket av dessa risker är redan diskonterade av marknaden och det tycks som om den svenska kronan har tagit stryk just på grund av situationen i Baltikum. Detta behöver inte enbart vara negativt. Att kronan försvagas kan i sig ge ytterligare stimulanseffekter till den svenska ekonomin.
Fast även om man ser till det värsta scenariet kan det tyckas som om kronan i nuläget är lite väl svag. Men samtidigt bör vi nog se kronans kurs i relation till euron och det faktum att ECB bedriver en förhållandevis restriktiv penningspolitik. Mot den bakgrunden ter sig inte kronförsvagningen som lika dramatisk. Kanske är det 50 procent penningpolitik och 50 procent baltikumoro som förklarar utvecklingen?
Kommentarer