Det tyska jobbundret
Det andra seminariet som jag hann med i går eftermiddag var Svenskt Näringslivs seminarium om det tyska jobbundret. Många seminarier blir det. Känns nästan som att vara i Almedalen, trots att jag är kvar i Stockholm.
Det kan vara värt att nämna bakgrunden till de arbetsmarknadsreformer som Tyskland genomförde i mitten av 2000-talet - de så kallade "Hartz-reformerna". Landet hade länge präglats av problem efter återföreningen och det fanns en politisk samsyn om att något måste göras. Under ledning av personaldirektören Peter Hartz – med koppling till det styrande socialdemokratiska partiet – tillsattes en kommission med representanter från näringsliv, fack, politik och forskning.
Tio år efter att reformerna genomfördes har sysselsättningen ökat från 56 procent till 65 procent i åldersgruppen 15-74. Och det Tyskland lyckats bättre än Sverige med är att skapa sysselsättning för personer med låg utbildning, till exempel invandrare.
Edward Hamilton beskriver i rapporten reformerna på följande sätt:
Hartz I: Dynamisk arbetsmarknad. Kapitlet innefattar arbetsrätt, konfliktregler, arbetsmarknadsreglering, lönebildning och utveckling av tidsbegränsade anställningar. Diskussion om arbetstidens utveckling ingår. Bilden som framkommer är en mer diversifierad arbetsmarknad, med lägre trösklar och med tydligt lönemodererande effekter över tid.
Hartz II: Mini-jobs. Denna i Sverige mest uppmärksammade reformen är fortfarande omstridd i Tyskland. Mini-jobs är svårt att i utvärdera isolerat från övriga reformer, men är alltjämt ett av flera inslag för att beskriva utvecklingen av fler enklare arbeten i Förbundsrepubliken. Reformen beskrivs och för- och nackdelar diskuteras.
Hartz III: Arbetsförmedlingen. Förvandlingen från en budgetslukande byråkratisk apparat med lågt förtroende till en mer respekterad myndighet med effektivare program är en märkbar förändringsresa. AF-systemet beskrivs idag som en ”North Star” för effektiva arbetsmarknadsinsatser. Kostnadseffektivitet i insatserna, empiriska effektutvärderingar och jämförelseparametrar mellan kontor är avgörande delar. Frågan om outsourcing och konkurrensutsättning som indirekt påverkat förvandlingen diskuteras.
Hartz IV: Socialförsäkringsreform. Den kanske mest kontroversiella reformen har varit sammanslagningen av socialförsäkringen och försörjningsstödet. Skärpningar i bidragssystemen, ökade sanktioner och aktivitetskontroller är grunden till den polemiska aura som fortfarande omgärdar Hartz-paketet. Reformen diskuteras och även vissa skattetekniska delar beskrivs.
Rapporten går förstås att ladda ner på Svenskt Näringslivs webbplats här.
Kommentarer