Den hälsosamme ekonomisten

Det kanske inte blir någon mer räntehöjning

Precis när jag hade avslutat mitt förra inlägg - där jag förhöll mig lite skeptisk till alla som tycker att Riksbanken ska sluta höja räntan - dök Arbetsförmedlingens varselstatistik upp. I ett tidigare inlägg skrev jag intressant nog att varsel är det enda som kan få Riksbanken att avstå från nästa räntehöjning.

"Händer det inget drastiskt med svensk ekonomi - exempelvis en omfattande varselvåg på minst 10 000 per månad - torde två räntehöjningar på 0,5 procent vardera vara självskrivna. Men om det sker en konkret förändring av läget på arbetsmarknaden tror jag att Riksbanken mycket väl kan ändra sig. Men inte förrän dess."

Det första av dessa räntehöjningar har förstås redan genomförts och styrräntan uppgår nu till 3,0 procent.

Nu hände dock precis det som skulle kunna ändra Riksbankens planer. Arbetsförmedlingen redovisar att antalet varsel i februari så här långt uppgår till 12 836 personer. 

Ännu finns ingen mer detaljerad statistik om varslen - det kan ju vara några enstaka företag som varslat många. Eller i specifika branscher. Men det är en intressant observation. Sätter vi talet i perspektiv måste vi - förutom under pandemin - gå tillbaka till 2008 för att hitta motsvarande siffror.

Men även om Riksbanken skulle avstå från att höja räntan en gång till tror jag det ska mer till för att den ska sänka räntan. Tre procent är nära den neutrala räntan - givet två procents inflation och 0,7 procents tillväxt. Tre procent innebär att vi varken gasar eller bromsar. Vilket inte hindrar att omställning till låg inflation temporärt kan bli smärtsam - främst för fastighetsbolag och förhoppningsbolag.

Bild av NoName_13 från Pixabay

Kommentarer