Det handlar om pengar
Att kommunernas utredningar till grund för särskoleplaceringar är undermåliga kommer inte som någon stor överraskning. ökningen av antalet särskoleplatser är sannolikt en följd av att skolorna kan räkna med högre ersättning för varje särskoleplats i de intrakommunala utjämningssystemen. Att klassificera en elev som i behov av särskilt stöd innebär mer pengar, särskilt om eleven inte är i behov av mer stöd.
Att ekonomiska incitament påverkar utfallet är ett rimligt antagande. Det som därför krävs är en mer träffsäker process, kanske att Försäkringskassan tar över bedömningen. Och framför allt att den som initierar bedömningen inte har ekonomisk fördel av det ena eller andra utfallet.
I Skolverkets rapport "Kommunernas särskola" (2006) konstateras:
"I de större kommunerna använder man sig mer av fördelningsnycklar medan resursfördelningen i mindre kommuner kan bli mer informell och bygga på samtal och förhandlingar mellan några personer om elever som alla känner till. Flera intervjupersoner kommenterar och känner till förhållandet att grundskolan av ekonomiska skäl kan ”trycka på” om mottagande i särskolan för att få tillgång till extra resurser. Ekonomiska incitament för skolor att föra över elever från grundskolan till särskolan tycks finnas i de flesta kommuner." (s 27)
Särskolan har också blivit en inkörsport till aktivitetsersättning, vilket gör att det inte bara handlar om en omfördelning inom och mellan kommuner utan även om ökande kostnader för socialförsäkringen. Förlängd skolgång är den viktigaste förklaringen till att allt fler unga drabbats av förtidspension de senaste fyra åren, vilket framgår av figuren. Den streckade linjen fortsätter för övrigt i samma riktning efter 2007.
Förlängd skolgång (vilket elever som gått i särskola har rätt till) är dock inte den enda vägen in i förtidspension. Adriana Lender har i utredningen Brist på brådska även visat på ett ökat inflöde av unga som tidigare varit ute på arbetsmarknaden.
Som jag konstaterar på Newsmill är förtidspensionering av unga ett av de mer allvarliga samhällsproblem som Sverige har att tackla. Och det räcker i det här fallet inte med att strama upp bidragssystemen - man måste också öppna arbetsmarknaden för unga genom lägre ingångslöner, exempelvis via ungdomsavtal.
Kommentarer