Den hälsosamme ekonomisten

Det halvbra är inte det bästas fiende

Företagsekonomerna (obs ingen nedsättande beteckning!) Sven Siverbo och Tobias Johansson gör en del intressanta observationer på DN-debatt. Dels pekar de på att kommuner och landsting ofta styr med formella medel, dels noterar de att mjuka verksamheter lämpar sig mindre väl för formell styrning än hårda.

Båda dessa påståenden bör man förhålla sig skeptisk till. För det första: Om det nu är så korkat att upphandla, varför upphandlar kommuner och landsting allt mer? Det kan bero på att det trots ett stelbent regelverk i LOU ofta ändå är mer effektivt att upphandla än att skapa en egen planekonomisk struktur för att lösa problemen.

För det andra: Vad vet vi egentligen om hur effektivt eller ineffektivt det är att upphandla mjuka verksamheter i förhållande till hårda? Kanske är det snarare så att problem som uppstår vid upphandlingen får större uppmärksamhet om det gäller vård och omsorg om sköra personer än om det handlar om vem som ska asfaltera E4?

För tänk tanken att upphandling enligt LOU fungerar precis lika illa för mjuka som för hårda verksamheter. Men tänk sedan nästa tanke - att upphandling, trots alla bristerna, kanske ändå är effektivare än att driva verksamheten i förvaltningsform.

Visst kan man runda LOU och etablera samverkan mellan det privata näringslivet och offentliga myndigheter - det gör man i Göteborg. Men även detta sätt att arbeta är förenat med vissa brister. Risken för korruption ökar dramatiskt och kraven på tjänstemännens hederlighet blir stora.

Nej, det här med upphandling och organisation är inga lätta saker - det finns inga Alexanderhugg. Det vi kan göra är att se till att avvägningarna mellan skydd för korruption och flexibilitet är rimliga - i dag överbetonas korruptionsproblematiken i LOU. Vi kan också öka användningen av öppna data i förvaltningen för att göra det svårare för politiker och tjänstemän att gömma undan sanningen. I Örebro har man flera intressanta projekt på det temat. Och vi kan involvera brukarna mer genom att i större utsträckning tillämpa valfrihetssystem.

Det är några saker. Men svepande kritik av nationalekonomisk teori leder inte långt:

"Ekonomisk teori och marknadsliberal ideologi är ofta samstämmigt positivt inställda till att använda marknaden, och i många fall är marknaden överlägsen offentliga organisationer när det gäller att skapa effektivitet. Men avseende mjuk verksamhet finns det skäl att anta att ideologi och rationaliserade myter om mark­naden ibland går längre än vad ekonomisk teori – exempelvis transaktionskostnadsteori – menar är optimalt."

Jag vet inte på vilken högskola som Siverbo och Johansson fått sin bild av ekonomisk teori - nationalekonomisk teori får vi förmoda - men jag har inte samma bild. Det kan måhända bero på att jag har examen från Lunds Universitet (och grundexamen från Karlstads Universitet). Och där lärdes det inte ut att ekonomisk teori alltid handlar om att använda marknaden.

DN1 DN2 DN3 U24 Av Sk NSK LT 

Kommentarer