Den hälsosamme ekonomisten

Det fanns inget löfte till att börja med

Ekot rapporterar att Miljöpartiet sviker vallöftet om höjda lärarlöner. Men det var inte något löfte till att börja med. För att komma fram till det behöver vi bara räkna baklänges.

1) Med "höjda lärarlöner" måste avses en signifikant höjning, utöver de årliga löneökningarna. Låt oss för att vara generösa säga att det rör sig om tio procent högre löner.

2) Varje lärare tjänar 25 000 kronor i månaden. Det måste därför sättas av ungefär 30 000 kronor per lärare för att höja lönerna.

3) Det finns 250 000 lärare i Sverige. Om alla dessa ska få 30 000 kronor mer i lön per år måste tio miljarder kronor extra avsättas i statsbudgeten.

4) På utgiftområde 16 (som rör utbildning) finns totalt 60 miljarder kronor avsatta. Merparten av dessa pengar rör den statliga utbildningen på högskolenivå. För insatser inom grundskolan och gymnasiet finns ungefär fem miljarder kronor i riktade bidrag.

5) Om Miljöpartiet verkligen hade menat allvar med att höja lärarlönerna skulle man alltså ha behövt höja de riktade statsbidragen till skolområdet med 200 procent.

6)Så även om vi inte har sett årets statsbudget talar allt för att regeringen aldrig hade några planer på att höja lärarlönerna från första början.

Vilket leder oss till slutsatsen att talet om höjda lärarlöner bara är båg från början till slut. Regeringen kan inte utlova höjda lärarlöner utan att göra drastiska omprioriteringar i statens budget. Och några sådana omprioriteringar har man inte haft för avsikt att göra.

Man kan förstås lova att någon annan höjer lönerna - kommunerna exempelvis - men då bryter man mot finansieringsprincipen genom att tvinga kommunerna att betala för sånt som staten beslutat om.

Löften om höjda lärarlöner är därför en bluff, i alla fall om löftena kommer från partier i riksdagen. 

Regeringen kan möjligen fatta beslut som på lite längre sikt höjer lönerna. För det första kan den vidta åtgärder som höjer tillväxten och ökar löneutrymmet för alla grupper, för det andra kan den begränsa utbudet av lärare. Den första lösningen har i alla fall Miljöpartiet valt bort, den andra "lösningen" skulle leda till svår lärarbrist. Och när kravet för att komma in på lärarlinjen är 0,1 på högskoleprovet får vi konstatera att det är ganska långt till utbudsbegränsning. Vi får vara glada om lärarna åtminstone kan läsa och räkna - i alla fall när de en dag kommer ut från Lärarhögskolan.

DN1 DN2 LR 

Kommentarer