Det började som en renovering ...
Tove Lifvendahl skriver i dag om Nya Karolinska och om de extremt höga kostnaderna för sjukhuset. Det mest intressanta ur ett ersättningssystemperspektiv är den stora diskrepansen mellan värdet av produktionen och investeringskostnaden. Det verkar inte finnas någon kalkyl om hur högt pris per DRG-poäng som investeringen medför.
I Timbros rapport finns en del data om de ursprungliga kalkylerna. Satsningen började alltså som en föreslagen tillbyggnad och renovering av Karolinska Universitetssjukhuset. Den beräknades till 8-9 miljarder och sjukhusledningen noterade att det skulle bli billigare att bygga ett helt nytt sjukhus. En nybyggnation skulle bara kosta mellan 6,5 och 7 miljarder kronor.
De senaste siffrorna ligger på 22,5 miljarder, vilket är en bra bit över den ursprungliga kalkylen. Om det är världens dyraste sjukhus i förhållande till produktionen kan diskuteras, men att det är ett av världens absolut dyraste står klart.
Det kanske är dags för politikerna att ta till sig att det här inte gick så bra. Papegojan är faktiskt död. Man bör också fundera över hur resten av sjukvården ska klaras inom befintliga budgetramar. Mitt råd är: Höj skatten, erkänn att NSK är orsaken till att skatten måste höjas och analysera vad som gick snett. Framför allt bör man fundera över kopplingen mellan produktion och investeringar.
Ska man göra en större investering bör den förväntade produktionen i termer av DRG-poäng alltid ställas i relation till de förväntade avskrivningarna. Man kanske kan acceptera att NKS kostar trettio procent mer än andra sjukhus, men det går inte att motivera en investering som ger en dubblerad produktionskostnad - inte ens om det rör sig om ett jättehäftigt superdupersjukhus. I fallet NKS har jag inte ens sett en kalkyl som beskriver styckkostnaden för produktionen. Vad kostar det att producera en DRG-poäng på NKS jämfört med de andra stockholmssjukhusen om man tar hänsyn till avskrivningskostnaderna?
Kommentarer