Det blev fler jobb, inte lägre priser
När man sänker en skatt för en bransch, exempelvis restaurangsektorn, kan i princip två saker hända.
1) Skattesänkningen kan resultera i lägre priser.
2) Skattesänkningen kan resultera i större utbjuden kvantitet av varan.
Vilket som blir fallet beror på olika faktorer som kan fångas i mått som efterfrågeelasticiteten och utbudselasticiteten för den aktuella varan eller tjänsten. är efterfrågeelasticiteten låg kommer den sänkta skatten att påverka priset och om efterfrågeelasticiteten är hög kommer den sänkta skatten att påverka utbjuden kvantitet.
Statistiska centralbyråns undersökning visar att det tillkommit 5 000 nya jobb i krogbranschen, samtidigt som priserna enligt andra undersökningar tycks relativt oförändrade. Slutsatsen man kan dra av dessa data är att efterfrågeelasticiteten är förhållandevis hög - människor ser till den egna plånboken när de väljer om de ska gå ut för att äta eller stanna hemma.
Men det kommer fler goda nyheter. För även om priserna inte har påverkats på kort sikt är det rimligt att anta att utbudselasticiteten är större på lång sikt. Och därmed kommer priserna på sikt att sjunka ungefär lika mycket som skatterna har sänkts.
Vad drar vi då för slutsats av denna grundläggande nationalekonomiska analys av krogmomssänkningen? Jo, att vi både kan äta mer kakor på krogen och ändå få kakpengar över.
Kommentarer