Den hälsosamme ekonomisten

Det är billigt att låna - tills det inte är det

Beräkningar visar att USA:s budgetunderskott för perioden 2020-29 kommer att uppgå till 4,4 procent i snitt. Hade någon för 30 år sedan förespråkat en sådan politik hade vederbörande stämplats som kommunist. Men nu är det så. Republikaner och Demokrater tycks eniga om att underskott inte är något problem - att finanspolitiken måste ta vid där penningpolitiken gör halt.

Med nuvarande politik kommer statsskulden i USA att växa till nivåer som inte setts sedan slutet av andra världskriget. Men USA är inte i krig - landet befinner sig på toppen av en mycket lång högkonjunktur. En allt starkare ekonomi har fått politikerna tro de är osårbara.

Rent empiriskt har länder som trycker sina egna pengar och har låg inflation sällan drabbats av ekonomiska problem - oavsett hur mycket de lånar. Så det finns ekonomer som menar att USA helt bör strunta i budgetunderskottet och låna så mycket man kan. Somliga hänvisar till att klimatkrisen kräver extraordinära åtgärder och att vi måste bortse från artificiella begränsningar av statens utgifter.

Ett varningens ord kommer dock från ekonomen Kenneth Rogoff som menar att det mycket väl kan vara billigt att låna ett tag - tills det inte längre är det. Och då sitter regeringen med problem - skenande räntor som måste bekämpas genom att staten inflaterar bort statsskulden och börjar om från början.

Men hur enkelt är det när man väl vant sig vid en statlig överkonsumtion? Förra gången ideologier om nyttan av budgetunderskott fick fäste slutade det med några förlorade decennier. Det krävdes en nyliberal revolution för att åter etablera gränser för staten och statens utgifter.

Sverige har tillsammans med några andra länder hållit emot och begränsat de statliga utgifterna. Vi är, tilllsammans med Tyskland, klassens ordningshen. Vi har en statsskuld som uppgår till drygt 30 procent av BNP när många andra länder närmar sig hundrastrecket. Och vi har trots det lyckats upprätthålla inflationsmålet på två procent. Sverige bevisar att det går att skapa inflation, utan extrema underskott.

Det enda godtagbara skälet för att öka budgetunderskott är enligt min mening övergående demografiska problem. De flesta utvecklade ekonomier står inför avtagande födelsetal och minskande befolkning - om man inte tillåter betydande invandring. Tesen om att man bör tillåta stigande underskott för att upprätthålla inflationen förhåller jag mig skeptisk till. Det skulle väl vara om centralbanken omedelbart köper upp skulderna och permanent parkerar dem i statens kassavalv. Då spelar det liksom ingen roll och omdefinierar i så fall finanspolitiken till ett slags utvidgad penningpolitik.

Men låter man underskotten växa behövs det beredskap för att byta fot. Annars går det som i Venezuela eller Zimbabwe - där tesen om ekonomins osårbarhet drogs ett steg för långt och det inte fanns beredskap att förändra paradigmet om statens omnipotens och etablera en nyliberal kontrarevolution.

För visst kan man utnyttja de nuvarande låga räntorna till att spendera mer under några glada år. Men då krävs att det finns beredskap att reversera både offentliga utgifter och ideologi när räntorna väl stiger. 

I min värld är det enklare att göra som Sverige och upprätthålla inflationen med andra medel. Räkna gärna bort den del av statsskulden som ägs av centralbanken, men tro inte att någon ekonomi är osårbar och att det går att öka de offentliga utgifterna utan gräns. Det blir inte annorlunda den här gången heller.

Kommentarer