Demografin och skulden
Eftersom jag tycker att demografiska aspekter är alltför frånvarande i diskussionen om eurokrisen tänkte jag tillföra lite fakta. I diagrammet har jag korrigerat beräkningen av de olika euroländernas skulder för förväntad befolkning 2050 och andelen personer som då förväntas vara i förvärvsaktiv ålder.
Mer exakt har jag anpassat dagens skuld till den förväntade befolkningen i arbetsför ålder år 2050 i de olika länderna, enligt en prognos av Wiens demografiska institut och EU:s demografiska arbetsgrupp.
Vad vi då ser är att några länder ligger sämre till än andra. Länder som har en mycket prekär situation är till exempel Grekland, Portugal och Italien. Länder som ligger bättre till är Irland och Cypern.
Jag skulle vilja gå så långt som att antyda att Portugal och Italien har passerat gränsen för en hållbar skuldsituation och jag tror att dessa länder i framtiden kommer att ställa in sina betalningar.
Med dagens ränta på ungefär en procent klarar länderna att bära skulden. Men om normalräntan återgår till fyra procent måste både Italien och Portugal bära en allt tyngre räntebörda - trots att antalet invånare i arbetsför ålder minskar kraftigt. Det som möjligen skulle fungera om arbetskraften i länderna vuxit, eller varit någorlunda konstant, blir omöjligt om arbetskraften krymper med tolv respektive sexton procent.
Det finns länder vars befolkning ser ut att krympa mer, men dessa länder har dessbättre en hållbar skuldsituation. Lettlands arbetskraft ser ut att minska med 36 procent. Och i Estland faller den med 23 procent.
Behöver väl inte tillägga att Grekland hamnar ur askan i elden när även demografin vägs in. Greklands arbetsföra befolkning minskar med 14 procent, vilket gör att statsskulden - när den sätts i relation till dem som ska bära densamma - uppgår till långt mer än 200 procent.
För när arbetskraften minskar kommer även BNP att följa efter. Med en konstant befolkning kan vi räkna med att räntan på statsskulden är ungefär lika hög som tillväxten. Men när befolkningen i arbetsför ålder minskar kommer BNP att utvecklas långsammare än räntan på skulden. Och eftersom skulden gäller landet som helhet - oavsett hur många som råkar bo där - blir effekten att skulden med tiden springer ifrån ländernas förmåga att betala densamma.
Men långt innan dess kommer länderna att finna för gott att sluta betala ränta och amorteringar på sina skulder. Vi får då en skuldkris som får greklandsproblemen att blekna i jämförelse.
Kommentarer