Den hälsosamme ekonomisten

De kortsiktiga effekterna av S förslag är också ett stort problem

I går redovisade jag att Socialdemokraternas förslag om en extra ledighetsvecka kostar samhället 32,9 miljarder kronor. Men det finns ett annat problem med förslaget - som på kort sikt kanske är ännu allvarligare än kostnaden.

Om antalet arbetade timmar minskar med 0,7 procent under ett år kommer arbetsgivarna att delvis kunna kompensera för bortfallet genom att produktionen blir mer kapitalintensiv. Det räcker med att se till den traditionella produktionsfunktionen, Cobb-Douglas, för att se att en minskning av arbetsutbudet med automatik leder till en mer kapitalintensiv produktion. 

Med en löneandel på 60 procent kommer detta att begränsa fallet av BNP till 16 miljarder på kort sikt. Tillväxtmässigt innebär det ett skifte nedåt av BNP-utvecklingen på 0,4 procent. Införs reformen 2019 minskar tillväxten detta år med 0,4 procentenheter, den blir alltså exempelvis 1,6 procent i stället för 2,0.

På längre sikt kommer den sämre tillgången av arbetskraft dock att leda till en minskad vilja att investera i Sverige. Det var därför Konjunkturinstitutet 2002 konstaterade att hela minskningen av arbetsutbudet slår igenom på BNP. Den långsiktiga effekten är således 0,7 procentenheter.

Det som inte har diskuterats är tidpunkten. Den öppna arbetslösheten ligger för närvarande på mindre än en procent och det är alltså försvinnande få personer som direkt kan ta ett arbete. Det här gör ekonomin känslig för negativa utbudschocker. Skulle förslaget genomföras 2019 finns risk för att arbetskraftsbristen leder till stigande priser. Detta skulle tvinga Riksbanken att höja räntan drastiskt och det skulle kunna fördjupa en kommande lågkonjunktur.

Att vidta reformer som ökar arbetsutbudet i lågkonjunktur, som sjukförsäkringsreformen 2009, kan vara problematiskt. Att genomföra reformer som minskar arbetsutbudet i högkonjunktur kan vara direkt farligt. Även av detta skäl är förslaget om en extra ledig vecka mycket olämpligt.

Hade man velat gynna barnfamiljer skulle man lika gärna ha kunnat höja barnbidraget med 300 kronor. Det hade ökat utrymmet för barnfamiljer att ha kul, men utan att ha drastiskt negativa effekter på arbetsutbudet och den ekonomiska utvecklingen.

Kommentarer