Den hälsosamme ekonomisten

Därför måste Grekland ställa in betalningarna

Man kan diskutera hur lång återbetalningstid Grekland behöver för att en ekonomisk återhämtning ska bli möjlig. Den frågan är fel ställd. Frågan man bör ställa sig är: Hur mycket måste Greklands skuld skrivas ned för att det ska vara meningsfullt för landet att låta budgeten gå med överskott?

Ingen tror nog att Grekland betalar tillbaka mer av skulden än som är absolut nödvändigt för att få låna mer pengar. Det skulle inte vi svenskar heller göra om vi befann oss i samma situation. Så länge skulden är obetalbar kommer inte landet att bedriva en sund finanspolitik eller självmant reformera sin ekonomi. Varför skulle dom göra det om alla eventuella överskott går till EU?

Skulden måste därför reduceras till en nivå som gör att det kostar mer att vägra betala av på lånen än vad själva avbetalningen kostar.

Vilken nivå är det? Ja, det är i alla fall inte 180 procent av BNP. Jag skulle tro att det handlar om en nivå runt 60 procent av BNP, alltså där normala länder brukar ligga när ränteläget är normalt.

För det finns ett skäl till att skulderna sällan stiger över den nivån, så länge räntan ligger runt fem procent. Skälet är att en högre skuld än så gör det är lönsamt för vilket land som helst att ställa in sina räntebetalningar och amorteringar.

Vilket leder oss till en intressant slutsats: En skuld som överstiger 60 procent av BNP är inget stabilt jämviktsläge, eftersom en skuld som är högre än så skapar incitament för ett land att helt enkelt strunta i att betala.

Lågräntepolitiken har dock lett till att många länder kunnat samla på sig skulder som överstiger 100 procent av BNP. Detta beror på att räntekostnaden är så låg att det inte lönar sig att förstöra kreditbetyget genom att låta bli att betala. Men vad händer när räntan börjar närma sig fem procent igen - normalnivån när tillväxten och inflationen uppgår till två procent? Helt plötsligt står länder som Italien med en undvikbar kostnad på sex procent av BNP.

Betala eller inte? Ja, om man genom att inte betala kan reducera utgifterna i statsbudgeten med en summa som motsvarar de årliga utgifterna för sjukvården bör vi inte bli förvånade om något land gör det. Italien, Spanien, Frankrike är alla länder som, liksom Grekland, kan hamna i ett svårt val.

Att EU-länderna är skyldiga enorma summor efter en lång period med extremt låga räntor är ingen slump. Det är enkel nyttomaximering av de enskilda regeringarna. Och den som tror att länderna inte skulle göra samma avvägning när ränteläget blir högre är naiv. Vi kan i värsta fall hamna i en situation där EU måste välja mellan deflation och omfattande skuldavskrivningar. Grekland är bara början.

Kommentarer