Covid-19 älskar öppna kontorslandskap
Läser en fallstudie från Sydkorea om spridningen av Covid-19 i ett callcenter. Studien innehåller några intressanta observationer.
En är att det tycks krävas lång tid av exponering för att garantera att någon blir smittad. I det aktuella callcentret förekom interaktion mellan anställda på olika avdelningar och arbetsrum. Men det var ändå nästan uteslutande de anställda som satt i samma rum som den smittade som drabbades.
"This outbreak shows alarmingly that severe acute respiratory syndrome coronavirus 2 (SARS-CoV-2) can be exceptionally contagious in crowded office settings such as a call center. The magnitude of the outbreak illustrates how a high-density work environment can become a high-risk site for the spread of COVID-19 and potentially a source of further transmission."
Det här får intressanta implikationer för de så kallade öppna kontorslandskapen. Givet att smittan färdades så långt som nio rader från ursprungspersonen kommer ett landskap med 120 personer - som i detta fall - att bli en högriskmiljö. Det räcker ju med att en av de 120 är smittbärare för att alla de övriga i värsta fall ska få sjukdomen.
Att man sitter tio rader bort från den smittade hjälper alltså föga om man exponeras under en hel arbetsvecka. Givetvis är risken mycket större om man sitter på två meters avstånd, men just denna rekommendation fungerar bara när vi talar om tillfälliga möten. Sitter man i samma rum under lång tid blir förutsättningarna uppenbarligen helt annorlunda.
Öppna kontorslandskap är vanliga där kontorshyrorna är höga, som i storstäder. Även om spridning på arbetsplatser säkert inte är den viktigaste typen är kontorslandskapen sannolikt ytterligare en av de faktorer som gör det mer sannolikt att bli smittad i en storstad än i glesbygd.
Kommentarer