Den hälsosamme ekonomisten

Civilisationen har lärt sig krypa

Slår mig att det som är storslaget och dramatiskt när det inträffar i ett grekiskt drama bara blir patetiskt och beklämmande när det inträffar på riktigt i något förortsområde. Paris bortrövande av sköna Helena blir inte alls lika magiskt när motsvarande händelse utspelar sig i samtidens Sverige. Så det är uppenbart att tidsandan och den yttre miljön påverkar synen på i och för sig likartade händelser.

Vilket ger oss en tankeställare. Såg vi annorlunda på den här typen av brott vid den tidpunkten? Har vi i dag en bättre förmåga att sätta oss in i hur traumatiskt sköna Helena måste ha uppfattat bortförandet? Ställdes ens frågan om Sparta hade en krisgrupp redo om och när sköna Helena återvände?

Nej, i stället startar Sparta krig mot Troja. Grekerna struntar totalt i offret och ser väpnade uppgörelser som något slags lösning på interna familjeproblem.

I dag skulle socialtjänsten ha kopplats in så snart polisen gripit gärningsmannen - alltså Paris. Sköna Helena skulle ha fått stöd för krisbearbetning och Paris hade fått genomgå en stor rättspsykiatrisk undersökning - för att klarlägga om han lider av en allvarlig psykisk störning.

Det hade fortfarande varit ett drama, men av en något annorlunda karaktär. Med mindre fokus på gärningsmannen och betydligt större på offret. Och det hade definitivt inte varit storslaget. I alla fall inte för Paris, som hade fått minst fem år för kidnappning och eventuellt våldtäkt.

Och så ska det naturligtvis vara. Den som säger att antika Grekland var civilisationens vagga har visserligen rätt. Men sedan dess har civilisationen både lärt sig att krypa och gå.

Kommentarer