Censur i Kina och Sverige
Det känns märkligt att ingen drar paralleller mellan nätcensursdebatten i Sverige och nätcensursdebatten i Kina. I Sverige ifrågasätter politiker om det ska gå att vara anonym på nätet. I Kina gör man det omöjligt att twittra anonymt. I Sverige funderar ledande politiker på att förbjuda kryptering. I Kina tar regimen kontroll över populära söktjänster, som Google och sociala nätverk, som Facebook.
Ja, ja. I Sverige har vi ju inga dissidenter, heter det. Man kan inte jämföra Kina med Sverige i det avseendet. Här kan man alltid blogga under eget namn, utan hot om repressalier.
Fast ta en sådan här blogg, som driver med en stor svensk myndighet. Skulle Försäkringskassans inre liv ha kunnat beskrivas på detta sätt om bloggaren i fråga varit tvungen att skriva under med eget namn? Bloggen i fråga har till och med inspirerat till en teaterpjäs som just nu går på stadsteatern i Uppsala.
Vill vi ha den här typen av samhällsfarliga läckor i framtiden (kan man inte till och med kalla det för verbal terrorism), eller nöjer vi oss med de officiella beskeden om att Sverige inte samarbetar med diktaturstater och att medarbetarna på Försäkringskassan är extremt nöjda med sin arbetssituation?
Kommentarer