Brandsläckare och banker
Det gäller att hålla tungan rätt i mun när det gäller bankvinsterna. Enligt nationalekonomisk neoklassisk teori kan det vara ett problem att priset sätts högt över marginalkostnaden för att producera en vara. Skälet är inte i första hand att vinsterna blir för höga, utan att produktionen av den vara eller tjänst som det handlar om blir mindre än vad som är samhällsekonomiskt optimalt.
Sett ur det perspektivet, är det ett samhällsekonomiskt problem att bankerna sätter bolåneräntan på en nivå som gör att det lånas ut mindre är det annars skulle ha gjorts?
Personligen ser jag inte riktigt problemet. Snarare är det väl bra att bankerna konsoliderar sina balansräkningar. Ingen skulle väl hävda att svenska banker har lånat ut för lite pengar. Svenskarna är ett av de mest skuldsatta folken i Europa och vi bör snarare vara tacksamma för att bankerna samlar i ladorna.
Dessutom är syftet med de förändrade kapitaltäckningsreglerna (anpassningar till Basel 3) som regeringen har infört att bankerna ska samla i ladorna inför den kommande finansiella vintern. Och om bankerna nu missbrukar sin marknadsmakt så gravt i dag, varför har dom i så fall inte gjort det tidigare när konkurrensen i banksektorn var mindre än den är i dag?
Ska vi rikta kritik mot bankerna är det inte för att de tar ut för hög ränta på bolån, utan för att de delar ut alltför mycket pengar till sina ägare. Så är det i och för sig också, men jag tycker att rätt ska vara rätt. Regeringen kan inte gärna anklaga bankerna för att de anpassar sitt agerande till regelförändringar som regeringen har drivit igenom.
Det är också rätt orimligt att anklaga bankerna för att de gör det dyrare att låna i ett läge då de redan har lånat ut för mycket. Det är som om allmänna reklamationsnämnden skulle kräva att en tillverkare av icke fungerande brandsläckare sänker priset på dessa som en kompensation för att de inte fungerar.
Kommentarer