Den hälsosamme ekonomisten

Bra att städer går i konkurs

Missuppfattningen om att det är riskfritt att låna ut pengar till offentliga institutioner har lett till skuldkatastrofer som Italien och Grekland. Grekland har omstrukturerats två gånger vid det här laget (tre?) och Italien är på god väg att köra in i kaklet. Japan har en offentlig skuld som uppgår till 240 procent av BNP.

Så frågan om det är bra att offentliga institutioner går i konkurs har ett entydigt svar. Det är bra, därför att det avskräcker banker och andra institutioner att låna ut pengar till offentliga institutioner. 

I själva verket är det ju frånvaron av upplevd risk som orsakat eurokrisen. När euron infördes invaggades bankerna i tron att det var lika säkert att låna ut pengar till Grekland som till Tyskland. Men så är det förstås inte. Kreditrisken finns alltid kvar, även om man har eliminerat inflationsrisken. 

Skuldkrisen i USA beror likaså på dollarns status som reservvaluta. Sanningen är att politiker - lika lite som folk i allmänhet - kan hantera en situation där det är gratis att låna pengar. Insikten om att pengar skapas i samma ögonblick som lån beviljas ställer gängse ekonomiska teorier på ända.

Vi måste nog inse att låginflationsekonomin inte är helt förenlig med hur dagens banksystem är konstruerat. När optimism eller pessimism är det enda som behövs för att blåsa upp en finansiell bubbla krävs det helt andra säkerhetssystem. Kreditrisken är en alltför brutal mekanism för att disciplinera banker och finansinstitut när inflationen är utrotad.

Kanske måste vi överge det traditionella banksystemet och införa en modell där samma krav ställs på banker som på alla andra företag? Kanske måste det finansiella skråväsendets privilegium att skapa pengar avskaffas?

AB DN1 DN2 SR1 SR2 SR3 SvD Av1 Av2 JW Co 

Kommentarer