Den hälsosamme ekonomisten

Bosättningsbaserade förmåner

Läser i Folkbladet om en asylsökande som av förvaltningsrätten blivit beviljad försörjningsstöd. Detta trots att hen uppehåller sig illegalt i landet. Om domen skulle stå sig talar det mesta för att regeringen kommer att svara med förändrad lagstiftning.

Däremot är domen ett intressant exempel på att bosättningsprincipen småningom hamnar i konflikt med principerna om fri rörlighet i EU. Även EU migranter skulle förstås ha rätt till försörjningsstöd om de mot reglerna stannar kvar i Sverige och därmed betraktas som stadigvarande bosatta.

Jag skulle tro att vi med tiden kommer att röra oss åt det hållet. Vi kommer att få ett skyddsnät som gäller EU-medborgare, något som i sin tur lär tvinga fram en harmonisering av Socialtjänstlagen.

Frågan är hur en sådan harmonisering skulle se ut? Om vi ser till hur annan lagstiftning harmoniserats är det mest troliga att någon form av minimiersättning införs - ungefär som dagens riksnorm. Skilllnaden är att vi skulle få en EU-norm, alltså en grundnivå som gäller i hela unionen - från Rumänien till Luxemburg.

Reglerna kommer också att behöva bli mer generella. I dagens modell fattas besluten diskretionärt av tjänstemän på de olika förvaltningarna. Jag tror att en mer juridifierad process skulle utmana den ordningen. Det kommer alltså bli betydligt svårare att ställa krav på motprestation. Å andra sidan kommer ersättningsnivåerna säkert att reduceras.

Kanske leder principerna om fri rörlighet i EU småningom till något slags basinkomstmodell? Det ska bli intressant att följa utvecklingen.

Kommentarer