Bitcoin börjar bli ett hot för nationalstaterna
Bitcoin har den senaste tiden rasat kraftigt, för att ganska snart återhämta sig. Kryptovalutan är nu tillbaka på samma nivå som innan kraschen.
Många trodde att raset skulle bli slutet för Bitcoin och är nu mäkta förvånade över återhämtningen. I kombination med Facebooks projekt Libra tycks kryptovalutorna skrämma makthavarna så till den grad att USA:s centralbankschef och landets president uttalar sig kritiskt.
"Vi har bara en riktig valuta i USA och den är starkare än någonsin, både pålitlig och trovärdig. Den är den dominanta valutan överallt i världen och kommer förbli det för alltid. Den kallas för amerikansk dollar", skrev Donald Trump.
Ett annat slags kritik kommer från Facebookmedgrundaren Chris Hughes som skriver:
"The sponsors are right that a liquid, stable currency would be attractive to many in emerging markets. So attractive, in fact, that if enough people trade out of their local currencies, they could threaten the ability of emerging market governments to control their monetary supply, the local means of exchange, and, in some cases, their ability to impose capital controls."
Personligen har jag svårt att förstå varför det skulle vara ett problem att härskare i korrupta länder förlorar kontrollen över penningmängden. Nationell penningpolitik har inte precis varit en succé i länder som Zimbabwe och Venezuela.
Penningtvätt är en annan sak. Men faktum är att varje transaktion i Bitcoin kan spåras - valutan är allt annat än anonym. Som en parentes bör nämnas att kontanter inte heller är anonyma - varje sedel har ett nummer och kan spåras. Skillnaden med Bitcoin är dock att även de enskilda transaktionerna är helt offentliga - om man vet vem som äger en given bitcoinadress.
Transparensen är det som skapar värde. När alla är överens om vad alla har gjort blir överenskommelserna lätta att följa upp. Bitcoin har något som det traditionella banksystemet saknar - en offentlig liggare. Den som inte har något att dölja kan använda Bitcoin, den som vill stjäla och bedra andra tvingas använda det vanliga banksystemet.
Det som Bitcoin saknat är som jag tidigare nämnt stabilitet. Men i den mån stabilitet handlar om volymer kan kryptovalutan med tiden uppnå minst lika stor stabilitet som guld - det hänger på hur många som använder Bitcoin som betalningsmedel. Och då blir Bitcoin faktiskt ett hot mot både euron och dollarn.
Måhända är det denna insikt som börjar nå politikerna. Man talar om risk för penningtvätt och brott - men nämner inte att de nationsbaserade valutorna står för den absoluta merparten av de brottsliga transaktionerna.
Vare sig USA eller Storbritannien var speciellt intresserade av att motverka penningtvätt - innan det visade sig att penningtvätten också utgör ett säkerhetspolitiskt problem. Hybridkrigföring och terrorism har en tydlig koppling till penningtvätt.
Man undviker nämna att Bitcoin är en valuta där transaktionerna inte bara är synliga för bankernas anställda, utan också för medborgarna.
Återstår kopplingen mellan bitcoinadresserna och de enskilda användarna. Ja, det går förstås att tvätta pengar via Bitcoin då vem som helst kan skapa en ny mottagaradress - men det går inte att dölja transaktionerna. De som gjort penningtvätt till sitt yrke skulle antagligen föredra en valuta som inte binder innehavaren till brottet.
En annan intressant fråga är om den som tar emot Bitcoin som kommer från illegal verksamhet själv gör sig skyldig till brott Jag tror inte vi ska utesluta att myndigheterna med tiden ställer krav på att den som tar emot stora mängder kryptovaluta kontrollerar vilken väg pengarna har tagit - något som blir enkelt då transaktionshistoriken är offentlig. Så påståendet om att Bitcoin är ett instrument för olagligheter är tvivelaktigt och kanske mer ett tecken på att huvudmännen för de nationella valutorna börjar bli rädda för att förlora sitt monopol.
Kommentarer