Billigare för Tyskland att lämna euron
Enligt en rapport från det tyska finansdepartementet som refererats av Der Spiegel skulle ett tyskt utträde ur euron kosta tio procent av BNP det första året. Förfärande, eller hur?
Nja, kanske inte så förfärande trots allt. Sveriges BNP föll under finanskrisen 2008 med drygt fem procent. Fast det utmärkande med den krisen var att vi knappt märkte av den. Det är klart, ett dubbelt så stort fall skulle ha märkts. Men det hade inte varit jordens undergång.
Men en siffra på vad det kostar att gå ur euron är förstås föga intressant om man inte jämför den med vad det kostar att stanna kvar i euron. Och om priset för Tyskland att stanna kvar är euroobligationer blir det dyrt.
Euroländernas samlade statsskuld beräknas 2017 uppgå till sju biljoner euro - sextio biljoner kronor, eller värdet av allt som produceras i Sverige under 20 år. Om alla skulder som överstiger 60 procent av BNP blir gemensamma kommer Tysklands skuldbörda öka från två biljoner till tre biljoner.
Och då kan vi börja jämföra. Ett fall på tio procent av BNP i Tyskland över några år, säg tre, jämförs med att Tyskland tar på sig skulder motsvarande en biljon euro. Netto tjänar Tyskland ändå 250 miljarder euro på att lämna valutaunionen.
Men det är inte en helt rättvisande jämförelse, då Tyskland i dag lånar pengar helt gratis. Om Tyskland tar på sig ytterligare en miljard i skulder via euroobligationer kommer landet förstås inte längre att vara lika kreditvärdigt. Med tre biljoner i skulder hamnar landets samlade skuldnivå på 135 procent av BNP - alltså någonstans mellan Italien och Grekland.
Inte så förvånande kanske att finansdepartementet inte vill offentliggöra den där läckta kalkylen. Den visar nämligen att Tyskland har allt att vinna på att lämna eurosamarbetet när man jämför med alternativet - att gå med på euroobligationer. Så inte undra på att 39 procent av tyskarna tycker att Tyskland bör återgå till D-marken.
Kommentarer