Bidragshöjarkronor och skattesänkarkronor
Innan jag går in på de rödgrönas DN-debatt "Skola, vård och omsorg går före skattesänkningar" en liten kuggfråga:
Bruttonationalprodukten i Sverige är drygt 3 000 miljarder kronor. Om noll procents skattetryck ger noll kronor till vård, skola och omsorg hur mycket pengar till vård, skola och omsorg får man med 100 procents skattetryck?
Svaret på den frågan antyder att det kanske är något fel på själva rubriken i debattartikeln. Pengar används inte till det ena eller det andra, utan skattesänkningarna genomförs med syfte att göra den gemensamma kakan större så att vi alla kan få mer vård, skola och omsorg med lite lägre skattetryck. Trolleri? Nej, bara en naturlig konsekvens av att skatterna påverkar arbetsutbudet som i sin tur påverkar skatteinkomsterna.
De rödgröna låtsas att de vill öka resurserna till vård, skola och omsorg. Men när man skärskådar deras budgetförslag inser man att resurserna går till höjda bidrag, mest för personer med lite högre inkomster från början. Fast det var inte heller riktigt sant. De flesta höginkomsttagare har redan avtalsförsäkringar för inkomstdelar över taket, så pengarna hamnar i realiteten hos fackets försäkringsbolag AMF. Där används överskottet till bonusutbetalningar.
Nej, skämt åsido. Skattesänkningar, exempelvis jobbavdraget, leder till större arbetsutbud och större skatteinkomster. Bidragshöjningar leder till lägre arbetsutbud och lägre skatteinkomster. En krona som används till skattesänkningar räcker därmed till mycket mer än en krona som används för bidragshöjningar.
Hur mycket mer? Ja, låt oss konstatera att ungefär 75 procent av "kostnaden" för jobbavdraget kommer tillbaka i form av minskat beroende av bidrag. När det gäller bidragskronor är relationen den motsatta. Kostnaden för en bidragskrona uppgår kanske till 1,50, eftersom höjda bidrag samtidigt leder till lägre arbetsutbud.
Så valet mellan sänkta skatter och höjda bidrag ser inte riktigt ut som man vid första anblicken skulle tro. Visst, man kan höja bidragen med hundra kronor per person och år. Men för samma nettokostnad kan man lika gärna sänka skatten med 600 kronor per person och år.
Och det är här som vi hittar den felande länken. Att Alliansen kunnat öka resurserna till vård, skola och omsorg - samtidigt som skatten sänkts - beror helt enkelt på att en bidragshöjarkrona kostar så mycket mer än en skattesänkarkrona.
När oppositionen väljer att massivt höja bidragen förbrukar de hela det utrymme för välfärdsförbättringar som ursprungligen fanns och det blir då mindre pengar över till vård, skola och omsorg. Man kan nämligen inte både äta kakan och ha den kvar.
Kommentarer