Beror skillnaden mellan Norge och Sverige på skolstängningar?
En nyligen publicerad studie av Brauner m fl (2020) antyder att länder som stängt sina skolor har varit mer framgångsrika i bekämpningen av Covid-19 än länder som låtit skolorna förbli öppna. Det är ett intressant resultat och skulle kunna förklara varför det har tagit så mycket längre tid för Sverige än Norge att bekämpa viruset.
I Sverige fattades tidigt beslut om att låta skolorna vara öppna och skälen som anfördes var dels att skolstängningar inte var bevisat effektiva, dels att stängda skolor skulle leda till bortfall av personal inom vården.
Men kanske var beslutet felaktigt? Om Sverige hade fått en utveckling liknande Norge och Danmark skulle personalbehovet inom vården inte ha blivit lika högt. Därmed skulle det varit ett klokt beslut att stänga skolorna - trots att somliga anställda hade tvingats stanna hemma.
Om Sverige tidigt hade testat medborgarna i stor skala skulle vi nu i efterhand kunnat utvärdera den svenska strategin att låta skolorna förbli öppna. Kanske var det via skolorna som den sekundära spridningen ägde rum?
Jag tror det är svårt att så här i efterhand påstå att Sverige gjorde fel - givet att vi inte visste det som vi nu vet. Men en riskminimeringsstrategi hade rimligen omfattat skolstängningar. I början på mars visste vi inte hur smittsamt och dödligt viruset var. Det kan därför ha varit ett alltför stort risktagande att låta skolorna vara öppna.
Å andra sidan ger studien stöd för andra delar av Sveriges strategi. Det tycks inte vara meningsfullt att tvinga medborgarna att stanna hemma (lockdown) och det tycks inte vara effektivt att bära andningsskydd. På den sista punkten är dock det statistiska underlaget väldigt begränsat och det är svårt att generellt dra slutsatsen att maskbärande inte är effektivt.
Det bör också tilläggas att det som kunde påverkas av åtgärder efter mitten på mars enbart var hur snabbt epidemin klingade av. Spridningen av smittan i skolor tycks ha begränsats av att viruset trots allt nått en återvändsgränd i dessa miljöer. Detta är i linje med teorin som FHM framförde, att spridningen inom skolor inte är ett så stort problem. Däremot tycks man ha haft helt fel i att barn inte smittar särskilt lätt, det finns gott om exempel på effektiv spridning i skolmiljö.
Det stora problemet är dock att spridningen i skolor kan ha lett till att smitta tagit sig in i äldreomsorgen via familjekluster.
Att låta smittan spridas i skolor hade kanske varit en bra idé om flockimmunitetshypotesen visat sig stämma. Då hade nersmittade skolor fungerat som en barriär. Men nu när det inte blev så ter det sig som om kostnaden för att inte stänga skolorna ändå kan ha varit högre än kostnaden för att göra det.
Kommentarer