Den hälsosamme ekonomisten

Bengt Holmström kan berätta om hur man upphandlar strumpor

Har tippat att Bengt Holmström skulle få nobelpriset i många år i Ratios nobelpristagartävling. I år gjorde jag dock inte det, men vann förra året tio vinflaskor på att Jean Tirole vann priset. Holmström delar priset med Oliver Hart, som utvecklat teorier om var man bör dra gränsen mellan organisationer och marknader.

Det är lite intressant att strumpskandalen på Stockholms läns landsting inträffade just i år. Oliver Harts teorier går nämligen ut på att man som organisation aldrig ska utsätta sig för situationer där man riskerar att bli utpressad av motparten. Om man handlar upp strumpor. till exempel, ska man se till att alltid ha alternativ. 

Att överlåta till ett privat företag att leverera alla förbrukningsartiklar till sjukvården är ett typexempel på en situation som är suboptimal. Jag har tidigare skrivit om att svenska myndigheter i allt större utsträckning aggregerar sin upphandling och därmed försätter sig i situationer där man riskera att bli tagen som gisslan. SLL är bara ett litet exempel på detta.

Ett annat område som jag tror att pristagarna skulle ha synpunkter på är den svenska organisationen av elnäten, där man genom att tillämpa otydliga regler har försatt sig i en situation där leverantörerna kan höja priset i stort sett obegränsat. Höjningarna de senaste åren har uppgåt till långt mer än vad som kan anses motiverat utifrån kostnadsläget.

Ett tredje område är upphandlingen av järnvägsunderhållet har skötts. Ett fjärde är hur bygg- och anläggningssektorn har kommit att domineras av ett fåtal stora aktörer som skapar (otillbörliga) relationer med myndigheter och beslutsfattare.

Det finns så oerhört mycket som offentlig sektor skulle kunna tjäna på att i större utsträckning ta del av Harts och Holmströms forskning. Ja, i själva verket är några av de största ekonomiska misstagen som begåtts i vår offentliga ekonomi ett direkt resultat av att politiker och tjänstemän inte har tagit del av denna forskning.

Nya Karolinska, Hallandsåstunneln,upphandlingen av OneMed i Stockholm, Banverkets upphandlingar av järnvägsunderhåll, de rangordnade ramavtalen. Rätt mycket av det som kostar oss skattebetalare onödiga pengar är sånt som hade kunnat undvikas om Holmström och Hart hade varit mer kända i svensk statsförvaltning.

I nästa inlägg förklarar jag varför Oliver Harts forskning är viktig om man vill förstå vad som håller på att gå fel med svensk offentlig upphandling.

Kommentarer