Den hälsosamme ekonomisten

Basinkomst och välfärdskonton - samma sak?

I diskussionen om välfärdssystemens framtida utformning förekommer olika modeller. De kanske två vanligaste är basinkomst och välfärdskonton. Den stora skillnaden mellan förslagen är att basinkomst i regel framförs från personer med vänstersympatier medan välfärdskonton framförs av debattörer på den liberala kanten.

Lösningarna har emellertid mer gemensamt än man skulle kunna tro.

Till att börja med kan vi konstatera att det finns olikheter. Basinkomstförespråkarna lägger sig ofta på en orealistiskt hög nivå för basinkomsten, kanske 13 000 kronor i månaden efter skatt. Välfärdskontoförslagen syftar snarare till att få ut mer av välfärdssystemen inom befintliga ramar eller till och med till att minska de offentliga utgifterna.

Välfärdskontona har i regel någon form av behovsprövning medan basinkomstförslagen bygger på att arbetsinkomsten som sådan utgör kriterium för vem som har rätt till ersättning. Somliga av de mindre realistiska förslagen förutsätter att basinkomsten betalas ut till alla - oavsett inkomst.

Sedan kommer vi till likheterna. Både välfärdskontona och basinkomsten bygger på att man ger medborgarna en större möjlighet att prioritera mellan olika utgifter. Föräldraförsäkring, pension, sjukpenning och arbetslöshetsersättning blir mer av ett integrerat system. I den meningen tror jag det går att se välfärdskonton som ett steg på vägen mot något slags basinkomst.

Haken med välfärdskontona tror jag är att förespråkarna är ovilliga att acceptera att välfärdssystemet till mycket stor del omfördelar inkomster mellan olika grupper. Förenklat uttyckt kan man säga att välfärdsstaten bygger på en inkomstdelning där staten disponerar över halva din inkomst och du själv disponerar över den andra halvan. Problemet med basinkomstförslagen är att man inte inser att människor måste få behålla halva sin inkomst - och i vissa inkomstlägen ännu lite mer - om de ska vara villiga att samarbeta med andra människor mot ekonomisk ersättning.

Vi får inte glömma att inkomstskatt i praktiken är en skatt på samarbete. Om jag vill ha hjälp med att måla huset måste jag betala lika mycket till staten som till den person som målar huset. Inser man inte att detta är ett stort problem riskerar man att hamna snett och överskatta möjligheten att erbjuda medborgarna arbetsfria inkomster.

Basinkomst och välfärdskonton bygger på en kritik mot detaljstyrning av enskilda människors liv. Det finns därför reformer som jag tror att både basinkomstanhängare och välfärdskontoister kan ställa upp på. Att växla föräldraförsäkringen mot något slags barnkonto tror jag är en möjlighet. Att växla arbetslöshetsförsäkringen mot ett grundskyddskonto som bara kan användas när man är utan jobb eller av andra skäl har låga inkomster är en annan tänkbar reform. Att reformera alla bostadsreleterade stöd som skapar fattigdomsfällor och att lyfta försörjningsstödssystemet från kommunerna till staten är en tredje tänkbar reform.

Det som förhindrar att basinkomstförespråkare och välfärdskontoister samarbetar är att de samtidigt försvarar ett gruppintresse. Basinkomstgruppen vill i regel ha mer omfördelning medan välfärdskontoisterna vill ha mindre omfördelning. Basinkomstgruppen har i regel inkomster under medianinkomsten, medan välfärdskontoisterna har inkomster över medianinkomsten. Gick det på något sätt att förena de olika gruppernas bild av vad som är politiskt möjligt och kanske till och med lämpligt tror jag det finns ett antal frihetliga reformer som båda grupperna skulle kunna ställa upp på.

Kommentarer